Så var det det här med att tänka precis tvärtom. Stänga ute dagsljuset istället för att släppa in det, till exempel. Vårt stora rum på bottenvåningen är därför en mörk, sval grotta och det är alldeles underbart att ta en paus fån hettan därinne en stund. Att vistas i solen mellan tolv och fyra är otänkbart, iallafall för mig. Att ta siesta och bara slöa är därför inget latmaskbeteende. Det är bara klokt.

Tyvärr bli jag bara rastlös av sådant, så istället för sofflocket blev det idag aktivitet med air condition på fullt blås. Den omtalade gripsholmsstolen har till slut fått sina rutiga kläder.

Fick sy där häftpistolen inte kom åt

och det var pilligt som tusan

med perforerade fingrar som resultat

Work in progress

Hurra! Limpistol!

Gjorde öglor

… så att inte ryggkudden hasar ner

Tada!

Pistolerna har arbetat flitigt och visst har jag skarvat här och där med mina tapetserarbestyr men om stolen bara inte okulärbesiktigas alltför närgånget, så anser jag mig vara nöjd med resultatet. Tålamod är inte en dygd jag begåvats med, så saker och ting får inte ta för lång tid. Då tröttnar jag.

Min nya vana – att simma intensivt innan jag går och lägger mig – fick ett hastigt slut idag. Vid 48:e varvet kom blixtarna och det efterföljande dundret så tätt att jag inte vågade stanna i vattnet. Så regnet; en hastig skur och sedan drog ovädret vidare igen. Av den väntade störtskuren blev intet – den måste ha hamnat uppe i bergen. Temperaturen sjönk inte nämnvärt och det hade inte gjort något om det hade regnat lite mer. Häromdagen var det full aktivitet på brandkåren, eftersom det brann i markerna nära Murviel.

Det är torrt, så försiktighet är en bra idé. Linoljepenseln ligger därför i en burk med vatten. Penseln jobbar lite förstrött på ytterdörren, som får flera lager olja på sig för att mätta träet. Jag har skrapat, slipat och tvättat dörren, som snart skall få sin grågröna färg. Fast det är en annan historia. Den har jag för avsikt att berätta om en annan gång.