Etiketter

, , , , ,

… cyklar till exempel genom desamma för att visa intresse för de lokala hjältarna;

IMG_6485

Murviel-Gruissan

Murviel-Gruissan

Nu skulle man kanske kunna tro att jag i hemlighet närt ett brinnande intresse för den ädla gentlemannasporten rugby men så är inte fallet. Däremot tycker jag om folkliv och eftersom rugby är förhållandevis stort här, är det många som slutit upp denna varma söndagseftermiddag. Här syns sportmunderingar, tatueringar, guldväskor, högklackat, flip-flops, tajta fodral, läpppennade munnar och idel fritidsattiraljer. Paranta damer i sina bästa år har klätt upp sig dagen till ära och det känns lika självklart som vilken annan mundering som helst. Sönerna(?) på planen måste ju visas tillbörlig respekt.

Det är våldsamt…

IMG_6463

och för en lekman som jag, ter sig de där högarna av spelare helt obegripliga. Det kan inte vara kul att hamna underst för det är ju inga små pojkar det handlar om. Sen går det som det går ibland också…

IMG_6477

Snart skall killen på bilden få bäras av plan i svåra smärtor men eftersom han får applåder för sin tapperhet, kanske det inte känns så jobbigt ändå?

Bäst jag sitter där på stenläktaren med formidabel utsikt över allra finaste Murviel, reflekterar jag återigen över hur hemtamt det känns, trots att det är första gången jag sätter min fot på La Stade. Hejarklacken, den sena eftermiddagen, tjejerna som paraderar fram och tillbaka – kanske för att imponera på en aldrig så liten spelare som råkar kasta en blick deras väg? Då slår det mig igen att det är degerforsvibbar jag känner. Ett stora Valla på sent sjuttiotal. Jag hängde inte där så särskilt ofta men det hände att jag och mina kompisar klampade dit i våra platåträskor.

För att titta på fotboll? Njae, mest på dem som spelade…

Den här gången är det snarare utsikten bakom planen som tilldrar sig mitt intresse. Murvielkullen i eftermiddagssol och mina nyfunna vänner bredvid, det är inte dumt det!

På väg hem på knaggliga vägar

På väg hem på knaggliga vägar