Limoux och ostron

Etiketter

, ,

I augusti skall vi ha kräftskiva i Murviel. Inbjudan till bästa vännerna skickades ut som julkort för att så många som möjligt skulle kunna planera några dagar av sina semestrar i Murviel. Kom att tänka på det när jag läste följande artikel (klicka på bilden för att läsa):

Escape 360°

Escape 360°

Varje år sedan 2001 har vi anordnat klofester i Älta, utom förra året, då ältahuset var sålt och festenergin gått åt till att fira minstingen, som tog studenten.

I år återuppstår den, fast med franska förtecken.

Att vi kommer att duka upp utomhus i ljum medelhavsnatt känns självklart.

Att en och annan kommer att kasta sig i poolen likaså.

Liksom att det kommer att serveras ostron bland klorna, tillsammans med limouxbubbel.

Jag har redan börjat planera, både för vad som skall serveras och för hur trädgården skall riggas för fest. Jag tänker mig magi av samma slag som julhuset bjöd på – förutsättningarna är liksom inte de sämsta…

Hur det sedan blir – ja, det får jag väl rapportera om i augusti!

À bientôt!

En bloggpromenadsfavorit

Etiketter

, ,

Nu har Karin skrivit så där otroligt lockande om ett utflyktsmål i Languedoc igen! Lilla vingården Chartreuse de Mougères handlar det om denna gång och jag gillar den kombination av egna upplevelser och lagom mycket faktainformation som hon snor ihop i sina inlägg. Inte blir det heller sämre av alla fina bilder som fångas av bloggarens fotografiska öga!

Breven från Servian är min huvudsakliga ”guidebok” till omgivningarna runt murvelhuset och med hjälp av den har jag hittat många pärlor det senaste året. Rykande färsk är dessutom informationen, eftersom läsaren får följa utflykterna i realtid.

De flesta av er som hittat till min blogg har säkert också bekantat er med ”breven” men om så inte skulle vara fallet, så missa inte den – framförallt inte om languedocsk semester planeras framöver!

På upptäcktsfärd i environgerna

Etiketter

, ,

16 mars, 2012 dukades det upp till frukost i murvelhuset för första gången. L hade varit hos bagaren, ost och korv hade inhandlats dagen innan, liksom en burk Nescafe och en vattenkokare. I köket hade bestick, några koppar och ett par glas lämnats kvar men tallrikar fanns det inga så vi bredde våra baguetter på en medhavd plastficka.

Första måltiden i huset

Första måltiden i huset

Det är otroligt hur mysig en frukost äten från en plastficka i ett ekande kalt, lite råkallt rum kan vara!

Utanför var det lite gråmulet men det bekom oss inte nämnvärt. Varmare än hemma var det ju iallafall! Vi satte oss i den hyrda spanska bilen och gav oss iväg på en kombinerad shopping- och upptäcktsfärd. Först till Pezenas för att ordna med försäkringen på huset och sedan lunch.

IMG_0475

Åker man till södra Frankrike och temperaturen klättrat förbi 15-gradersstrecket, så sätter man sig förstås på en uteservering, i synnerhet som solen började anas bakom molnen.

IMG_0482

Servitrisen tittade förskräckt, först på oss, sedan på de nakna parasollerna i vinterdvala och sedan på molnen ovanför oss.

– Det blir kanske lite kallt, försökte hon men vi försäkrade att det skulle gå alldeles utmärkt. För vi är svenskar, nämligen. Sa vi.

Sedan satt vi där och huttrade oss genom lunchen, som förstås smakade minst lika gott som frukosten tidigare på morgonen men när regndroppar landade i sopptallrikarna tyckte vi att ändå att det var läge att ge upp, så vi slevade i oss resten snabbt som ögat, hoppade över kaffet och for vidare till St Jean de Fos, krukmakarbyn invid Djävulsbron. Tallrikar till nästa dags frukost ville vi nämligen ha.

IMG_0507

Och där, invid bron ovanför den djupa ravinen, blev det både kaffe och rosévin. Utomhus. I solen.

IMG_0489

Caféägaren var lycklig över vår ankomst och pratade på om både Zlatan, Svennis och en hoper andra svenska fotbollskändisar. Fyra månader senare, när vi var där mitt i turistsäsongen, då hade han inte tid att prata, för då var där fullt med turister.

IMG_1392

Vi hittade vår keramik och for sedan ”hem” igen genom ett svindlande vackert landskap, nöjda med både dagen och den stora, vackra husnyckeln i väskan.

Vyer i julisol

Vyer i julisol

Verklighetsflykt under bloggpromenad

I ett kalt hotellrum i Nynäshamn försvinner jag i tankarna ner till Murviel. Jag har haft en riktigt bra konferenseftermiddag med jobbet och det var välbehövligt, för det har varit lite smågnissel de senaste par veckorna. Så kan det ju vara ibland, så det är inte mycket att hänga läpp för men i de lägena utövar naturligtvis det betydligt enklare livet i Languedoc en ytterst påträngande lockelse.

När det förhåller sig på det viset, tenderar mina bloggpromenader att bli betydligt längre historier än vad de brukar vara och alldeles nyss avslutades bloggutflykten hos Madame Pri. Jag började om från början och läste de första inläggen och kommentarerna och förstår att de flesta av oss som blivit med franskt hus upplever samma förälskelse, upptäckarglädje och nyfikenhet på allt som på något sätt har beröringspunkter med det nya franska. Grannarna, restaurangerna, bylivet, utflykterna. Det är härligt, nästan barnsligt förtjust och så underbart befriat från allt vardagligt som annars bråkar bakom pannbenet!

Det blir fint att ha på näthinnan nu när jag släcker sänglampan. Imorgon är det en ny konferensdag och sedan har jag hört att det skall bli helg. Det blir också fint!

Gamla gycklartraditioner vid full vigör

Etiketter

, ,

Det börjar bli trångt på min hårddisk och i trängseln av bilder, filmsnuttar och musik hittar jag sommaren. En av de mer spektakulära upplevelserna från i somras var byfesterna och då alldeles särskilt Fête Petetas 20 juli. Vår lilla by gick man ur huse och följde med teatersällskapet genom de vindlande gränderna genom byn upp mot det vackra torget framför maireriet.

Jycklare i byn

Jycklare i byn

Jag fascinerades inte bara av uppslutningen utan ännu mer av det faktum att här fick jag, alldeles oförberedd, bevittna hur gycklartraditionerna från way back lever vidare i högönsklig välmåga utan att jag har vetat om det.

I mitt tidigare lärarvärv har jag berättat för mina elever om dessa gyckel som något som försvunnit och ersatts av teater som finkultur i imposanta byggnader i våra europeiska städer. Tänk om jag då hade vetat att man i Murviel låtit teatern ta plats på varje liten öppen plats i byn och att man därmed blåst liv i de fina gamla gycklartraditionerna igen!

En sommarscen

Etiketter

, ,

Fyra tågluffande flickor landade i Murviel en månad efter att de alla tagit studenten. De var trötta, inte alldeles rena men fulla av historier om vad de varit med om på sin resa. Deras första morgon i Murviel njöt vi av lång frukost i skuggan bakom huset med tågluffarkläderna på tork i den allt varmare luften. Mer idyll än så kan det knappast bli och jag njöt av att ha dem där.

Underhöll gjorde de också och klickar du på bilden kan du få ett smakprov:

Frukostunderhållning

Frukostunderhållning

Jag fryser ögonblicket och funderar på om jag skall låta det vara så. Det stämmer ju – just den där stunden vid frukosten var det bara fint.

Fast om jag inte berättar att det också fanns en annan verklighet än den som den lilla filmsnutten förmedlar, skulle det nästan vara att ljuga, för vi var alla ledsna.

Tankarna i Stockholm. Hos den gamle, som dagen innan inte längre orkat kämpa emot.

2012 var året då allt det som är livet stångades för att få plats.

Återblickar – igen

Etiketter

,

För ett år sedan befann vi oss mitt i vad jag då beskrev som en vansinnesflytt. Jobbet, både mitt och L:s, krävde mer än vanligt och villalivet packades i lådor för vidarebefordran till lägenhetsliv på betydligt mindre yta.

Framförallt förvaringsyta.

Stort garage, vind, förråd och friggebod skulle ersättas av ingenting och jag stod i huset som fortfarande var vårt hem och funderade över var i allsindar alla prylar skulle ta vägen. Så här ett år senare kan jag, när jag ser tillbaka på det gångna året, konstatera att en del av de möbler och saker, som försvann med hjälp av Blocket och till tippen, hade kunnat komma till användning, trots allt. Fast det mesta har jag inte saknat alls och huset lyckades vi tömma:

Skärmavbild 2013-02-17 kl. 00.09.03

Gamla hemmet tömt

Gamla hemmet tömt

En del hamnade i Murviel, ditfraktat med hjälp av en flyttfirma med en sväng om ett magasin i Nice och i vår bil, som bott i Murviel sedan dess.

Stora mattan på väg in

Stora mattan på väg in

Första flyttlasset i april

Första flyttlasset i april

Flyttfirman anländer i juli

Flyttfirman anländer i juli

Resten hamnade på sjätte våningen, där de sista flyttlådorna lämnade lägenheten för bara två veckor sedan!

IMG_1599

Jag plöjer inredningstidningar i jakt på idéer och inspiration, både för lägenheten och murvielhuset, för mycket återstår innan vi boat in oss på båda ställena. Det gör ingenting. Har faktiskt ingen brådska alls, utan tänker att det nog blir allra bäst om vi skyndar lite långsamt och till exempel sover på saken – en vettig sysselsättning när klockan passerat midnatt, så god natt, kära bloggläsare!

Murvielplaner

Etiketter

, ,

Törs jag skriva att nästa resa till Murviel bokats? Sist det begav sig blev det minst sagt en vistelse med förhinder och istället för två veckors ljuvligt umgänge, franska delikatesser och oändliga lata luncher – en del utomhus i solen – blev dagarna betydligt färre och även om de var fantastiska, så präglades de av oro för m därhemma.

Härom kvällen tog jag mod till mig, kvistade in på Ryan Airs hemsida och bokade påskresan. Till återresan fanns bara tre platser kvar, så jag vågade inte vänta.

Nu sitter jag här och undrar om det skall bära, för ingen vet hur det ser ut om en månad eller nästa vecka heller, för den delen. Men jag kan ju inte kan sitta här och vänta på att garantier om lugna månader framför mig skall materialiseras.

Vila och njuta vill jag. Vårstäda, fixa i badhuset och förbereda för den nära förestående säsongen i murvelhuset vill jag också göra. Arbetet med taket är planerat till i mars och vi behöver se till att det blir av och att det helst är klart innan huset invaderas av familjen och gästerna.

Alexandre behöver kontaktas, så att han kan öppna poolen, Bertrand för lite trädgårdsfix och så behövs en tur till IKEA i Montpellier. Sängplatser i badhuset skall ordnas och så behövs lite mer förvaringspryttlar.

Någon hall har vi ju inte, men i julas insåg vi att vi trots allt behöver en plats att hänga jackor på och någonstans att ställa skorna. En lång sittbänk på ena sidan om ytterdörren, tänker jag mig. Som den här, som jag hittade på Lantliga hem:

Kyrkbänk

Kyrkbänk

Den kan samtidigt få agera lite rumsavdelare. Under den får skorna stå – inga stövlar, utan mera sandaler och Birckenstocks, tänker jag mig. Jackorna, de får klara sig med en lagom sliten tamburmajor.

Från inreda.com

Från inreda.com

Sådana har jag sett många av på de brocantes jag varit på, så det skall nog inte vara så svårt att hitta.