Murvielklotter

~ …om livet i Murviel lès Béziers

Murvielklotter

Månadsarkiv: mars 2021

När det var mars 2019 …

13 lördag Mar 2021

Posted by murvielklotter in Murvelhuset, Reminiscenser

≈ 5 kommentarer

… och jag skrotade runt i murvelhus och dito trädgård, var lyckan total. Jag hade nyligen flugit ner och hittade murvelhuset precis så som vi lämnat det ett par månader tidigare. Det var varmt och jag bloggade euforiskt om fåglalåt, brunch på terrassen och den gnisslande grinden in till trädgården.
När jag nu läser det två år gamla inlägget känner jag inte riktigt igen mig. Det livet, då lika självklart som ljuvligt, känns just nu väldigt avlägset. Ännu inte greppbart men så otroligt efterlängtat och saknat.

Nu skall jag inte ägna mig åt att i detalj återge mina knasiga mardrömmar, för det vore trots allt tämligen ointressant, men ett ständigt återkommande tema det senaste halvåret är det om att trädgården blivit ett gångstråk och att jag inte får de passerande att förstå att de är på privat mark. De svarar alltid att just den genvägen genom vår trädgård har de använt sig av hur länge som helst utan att någon klagat.

Oron för vad som kan hända när vi inte är där spökar om nätterna ibland, alltså. Men huset är under uppsikt och jag behöver inte vara så orolig. En märklig tillvaro är det ändå, att inte bara kunna kvista ner närhelst andan faller på och tiden tillåter. Men förbereda för och planera för nästa rendezvous med murvelhuset, det kan jag fortfarande göra! Det hjälper mot dysterkvisteriet.
Jag har hittat en ny utemöbel som skall få ersätta den som vi i alla säsonger hängt i:

Flera av sektionerna har gått sönder bortom reparation. Solen går hårt åt materialet och soffan har blivit rank och börjar se gisten ut. De delar som fortfarande fungerar, skall fixas till och inta en annan plats i trädgården.
Torgmarkisen har definitivt gjort sitt och måste bytas ut mot något annat.

Vad, vet jag inte ännu. Funktionen är nödvändig för att kunna njuta i skugga men det är förstås också viktigt hur det ser ut. En terrassmarkis monterad under taket på poolhuset, kanske?
Eller en klassisk tonnelle i smide som passar ihop med den över matplatsen?

Den skall för övrigt få ny taktäckning, eftersom den gamla tunnats ut av väder och vind den också.
Inomhus finns förstås att göra men det är mest finlir, som att få på handtagen på köksskåpen,

och att göra iordning efter renoveringen i somras.
Får vi till en ny terrassdörr, till sist, tro? Liksom nytt glas istället för det spruckna ovanför ytterdörren?

Dörr till badrummet på övervåningen, nytt köksfönster och lite ytterligare barnsäkring skall också fixas, så nä, bara finlir är det ju inte som skall till inomhus. Mycket är dock sådant som måste lejas bort, så om det blir gjort eller inte, hänger på att vi får fatt i någon som har tid att hjälpa oss.
Sådant är trots allt bekymmer av det mer angenäma slaget, eftersom murvelhuset går att njuta fullt ut i redan som det är. Fint att tänka på är det också. Snart är vi där, kan jag fantisera.
Och då skall jag fara runt och fotografera frukosttallrik i solljus med porträttfunktionen för mer djup i bilden,

blommor i terrasseringen,

solglitter i poolvattnet,

och kanske att jag till och med dristar mig till att fotografera ett aldrig så litet immande glas lokalt rosé.

Comme d’habitude.

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Tjörn från sin sämre sida

12 fredag Mar 2021

Posted by murvielklotter in Om dagsläget

≈ 4 kommentarer

Etiketter

covidtider, fjättrad vid ett köksbord, pcr-test

Imorse for jag genom ett spräckligt tjörnlandskap till Närhälsan i Kållekärr. Med kraxig hals och halvynklig kropp skall det ju helst testas för att avgöra om en drabbats av det förhatliga viruset eller om en bara är förkyld. Jag var inte ensam om att frivilligt få för mig att vilja framkalla kräkreflexer med hjälp av en bomullspinne:

Myspys på fredagsmorgonen

Kön var redan lång när jag kom några minuter innan de öppnade och jag var glad över att jag dragit på mig mitt stora dunmonster. Varmt är det inte idag men Evert har dragit vidare. Jag har droppat av mitt test,

och återgått till köksbordsläge igen. Inom 72 timmar skall jag ha fått svar på om jag är pestsmittad eller inte, men nu stundar ju helg, så jag antar att det kommer att dröja längre än så. Alltså har jag fått omvandla måndagens planerade fysiska besök på en av våra skolor till ännu en digital variant. Kanske lika så bra. Vi skall ju inte samlas om vi inte absolut måste, oavsett det förestående testresultatet. Jag förutsätter naturligtvis att jag inte blir sjukare än vad jag redan är, optimist som jag är. Alltså planeras för jobb. Raklångt sängläge är det inte tal om, så sjuk är jag inte.
Aldrig mer skall jag dock klaga över att behöva gå upp i grisottan för att åka till jobbet istället för att bara släntra nerför trappan till köksbordet. Just nu vill jag inget hellre. Det var ju liksom det som var planen; att varva distansjobbet med arbetsuppgifter på plats på skolorna. Och med långa sjok i murvelhuset däremellan. Jag vill bestämma själv, inte dikteras av vare sig virus eller något annat.

Jag lovade visst ett mindre dysterkvistigt inlägg härom sistens. Går sådär… Kan vi kanske motverka med en bild på mig, naturligt leende?

Den osminkade sanningen…

Ikväll skall jag äta linsbågar och kanske chips, göra iordning en alkoholfri drink🍹 och titta på fransk film. Vinet får vänta på lite bättre tider.
Fin fredag på er – nu skall jag ta en vända på soffan med trött hund innan dagen fortsätter.

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Skall jag …

11 torsdag Mar 2021

Posted by murvielklotter in distansjobb, Om dagsläget

≈ 5 kommentarer

Etiketter

Berglins snögubbar, Covidhot, Evert, Snösmocka, tristess

… behöva falla på målsnöret? Styra om ännu en plan? Inte få träffa Emil, som jag inte sett sedan i september? Inget efterlängtat häng med prinsar nästa vecka?
Jag är förkyld, plötsligt. Sådär rejält och klassiskt med huvudvärk och ledbruten kropp, lite huttrig och rejält dysterkvistig men upprätt, jobbande och studerande ändå. Hemifrån, naturligtvis, och det är ju tur det. Jag brukar inte bädda ner mig och invänta tillfrisknande men med en Covid lika energisk som stormen Evert, är det iallafall ingen tvekan om att Stinas första besök hos trimmaren får vänta.

För ett år sedan hade jag inte blinkat. Jag hade glatt svept med mig vovven och åkt dit för att sedan styra volvon mot Dingle för att där sprida vidare mina baciller.
Jag börjar få riktig snits på att ställa in saker.

Apropå Evert, ja. Honom får jag alltså träffa. Han dundrade in oombedd inatt och ryckte och slet i vårt hus. Fönstren täckte han med blötkall snö,

A room without a view…

bilar, som trots allt fraktar folk till arbeten som inte kan skötas hemifrån, har han slängt i diken längs med vår kust och jag sitter på min ö. Trygg, men uttråkad. Frossig och rastlös.

Favorit i repris igen – Berglins snögubbar…

SKITTRÖTT på den sabla pandemin som dikterar villkoren för mitt och allas liv. Det räcker liksom med Evert och hans släktingar. De villkorar tillvaron rätt duktigt utan Covids hjälp.
Men i mitt knä sover en liten valp. På hundars vis verkar hon känna av min sinnesstämning och tittar på mig med sömndruckna ekorrögon innan hon borrar in nosen i min tröja och somnar.

Det är ju himla fint, iallafall.
Liksom tanken att jag kanske bara råkat ut för en vanlig bonnförkylning och att covid fortsätter att låta mig vara ifred.
Och framförallt; igår föddes en liten efterlängtad pojke; min syster fick äntligen bli mormor och jag är en tårögt glad gammelmoster. Nytt liv, nytt hopp och nytt, välgörande fokus.

Skall nog sätta mig och beundra bilden på den lille – ni får inte se, för det är inte min bild att visa men ni kan ju tänka er. En alldeles ny liten en med all världens klokskap i det nymornade ansiktet.

Sådärja. Nu har jag spillt ur mig och drabbat er med min dysterhet och det kan man tycka är övermåttan själviskt av mig. Jag blir så trött på mig själv när jag gör så att jag måste leta fram något positivt att avsluta med, liksom för att försäkra er om att jag inte är på väg mot ett meltdown. Så illa är det faktiskt inte alls. Men att jag i mitt självömkande glömmer en så glad nyhet som den om den lilla gossen, är kanske illa nog?
Jag skall försöka skärpa mig och hitta något trevligt att klottra om fortsättningsvis.
Covid – stick och brinn.
Evert – tror bestämt att du gått vilse. Vill du vara snäll och gå härifrån, lugnt och stilla?

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Där klämde jag ut de sista dropparna

08 måndag Mar 2021

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Murvelhuset, Resor

≈ 5 kommentarer

Etiketter

Coronareminiscenser, försiktiga reseplaner, murvellängtan

… av min billiga franska duschcreme.

Det brukar aldrig hinna hända. I resväskan tillbaka från Murviel packas alltid diverse franska attiraljer med, som skall hålla mig flytande tills nästa gång. Det brukar bara hinna gå ett par månader mellan resorna ner och lagren av tvålar, tvättmedel, salladsdressing med senap och vin tar sällan slut.

I väntan på skjutsen till flygplatsen

För precis ett år sedan satt jag i murvelhuset och diskuterade med ett par av våra bygrannar om vi skulle behöva sätta plan B i verket och sätta oss i en bil tillsammans för att ta oss tillbaka till Sverige. Oroande nyheter mådde oss om att det skenande viruset i Italien hunnit ta sig förbi mer än en landsgräns och att åtgärder för att hejda den var nära förestående. Det var surrealistiskt och också lite skrämmande. Jag hade varit i Murviel i två veckor och äntligen blivit av med min ilskna förkylning. Den som dottern skrivit ut medikamenter för med stränga order om att uppsöka vårdcentral om inte den skrällande hostan gav vika med hjälp av sagda mediciner. Jag hade alltså satt mig på ett plan vrålförkyld den 26 februari. Jag hade varit på jobbet i flera veckor med hosta, snuva, en huvudvärk som jag höll stången med diverse piller och med en röst så kraxig att den inte gick att känna igen. Stanna hemma för en liten förkylning? Ett sådant nys!
Ett år sedan.
Hon som jag var då blir jag aldrig igen. Jag kommer alltid att sakna henne litegrand men hon har ersatts av en mer sansad version. Lugnare och kanske mer eftertänksam.
Jag är hon nu.

Såväl jag som bygrannarna kom dock iväg till Sverige i våra respektive plan, de från Barcelona, jag från Montpellier.

Där satt jag och funderade på hur få vi var på planet…

Kvar i den murvielska garderoben hängde alla sommarkläderna. Jag lämnar dem där varje höst, eftersom sommaren alltid inleds i Murviel runt påsk. Och påskresan var redan bokad. Någon påsk i Murviel blev det dock förstås inte och det blir det inte heller i år och jag är genuint ledsen över det. Tillåter mig att vara det, trots allt.
Det är 7 månader sedan vi satte oss i bilen och åkte ifrån Murviel och åtskilliga resor har sedan dess bokats, avbokats, ombokats och till slut hamnat i limbo. Den senaste avbokningen har inte resulterat i en ny voucher från Air France. Jag skall snart ta tag i det men nästa resa blir ändå med bil.
Kommer vi iväg i april?
Troligen inte.
Men i maj?
Jag lever på hoppet.
Det kanske till och med är att föredra? Maj är hittills den minst utforskade murvielmånaden för min del.

En murvielgata i maj

Maj är en galen tid för skolmänscher och lämpar sig därmed inte för sköna semesterdagar i en älskad murvelträdgård.
Fast i år kan jobbet skötas på distans, åtminstone.
Den delen av mig är jag fortfarande; den som optimistiskt borstar av sig vemodet och tänker att imorgon är säkert allt bra igen. Hur många gånger än motsatsen bevisas. De temps en temps får nämligen optimisten rätt, planer går i lås och det mesta är bra igen.
Tror bestämt att jag skall fortsätta hoppas på en sommar med prinsar när jag ändå är igång. Helst i Murviel, annars precis var som helst, bara jag får vara med dem.

  • Franska bilar är fina grejer
  • Ett svalkande kylskåp är bra att ha till hands när en tröttnat på poolen för en stund
  • Förtjust Bertil i upplyst pool…

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Inte tänker jag sluta hoppas på bättre tider

04 torsdag Mar 2021

Posted by murvielklotter in fjärrkurs i franska, Franskt traggel, Jycken, Om dagsläget, Resor, Väder

≈ 5 kommentarer

Etiketter

Hundpass, leishmania, rabiesvaccin

Jag sitter vid mitt skrivbord med en sovande valp på bordet mellan mig och datorn. Lite halvbesvärligt är det men också så väldigt sött. Det har varit jobbintensivt några dagar och den lilla valpen vill ha närhet. Markerar att hon visst kan vara nöjd med arrangemanget bara hon får vara tydligt i fokus. Jag blir alldeles lugn av hennes sovande andetag.

Vi har börjat promenera på riktigt och hon har rejäl fart på sina små valpben. Pälsen blir nästan kamoflagefärgad i den vinterbruna ljungen och hon sniffar in sina hoods med stor noggrannhet.

Utsikt från Toftenäs

Det är fint att hon flyttat in till oss och får fart på både det ena och det andra. Hon bryter coronatristessen och ser till att vi får en massa frisk luft. Rena hälsoförsäkringen, faktiskt.

Solen är intensiv idag men vinden narar och glömda vantar på hundpromenaden är ingen hit. Andra dagen i mars var det däremot ordentlig vår på Tjörn. En aning krispigt tidig morgon men med en sol som värmde till slut. Köksfönstret stod lite på glänt och utanför sjöng fåglar. Köksbordet var belamrat med böcker, dator, kaffekopp med kaffeslatt, vattenglas och en skärm med fjärrfranska.

Jag ägnar till slut många timmar i veckan åt franska. Minst den halvtid som är tänkt. Jag har hamnat i ett läge när jag visserligen får syn på mycket och lär mig, men där det också med jämna mellanrum känns övermäktigt. Litegrand enligt devisen ju mer du lär dig, desto svårare blir det. Men jag hoppas ju förstås att det så småningom skall bli ordning på röran. En försiktig plan är att ta några universitetspoäng bortom introduktionen och att komplettera med några intensivveckor med en kurs i Frankrike längre fram.

Lite snällare med mig själv gällande mina bristfälliga kunskaper i franska är ändå en effekt av mina nyligen påbörjade studier; jag har ganska snabbt insett att studier i den här takten inte hade varit möjligt att kombinera med mitt rektorsjobb. Studierna kräver både tid, tålamod och engagemang. Helst skulle jag vilja ägna hela dagarna åt futur proche, verbes pronominaux och elisioner men det går ju inte nu heller. Jobbet, som visserligen är annorlunda nu, kräver ändå sitt.

Jag tycker om att titta i backspegeln och konstatera att även om dingleprojektet kraftigt försenat och påverkat mina andra planer, så är det så mycket annat som istället blivit både bättre och tryggare. Det har gjort att väntan på ett friare liv nu känns helt rätt. Väntan har inneburit att jag vet bättre vilken sorts frihet jag vill ha och att det inte handlar om att jag inte vill ha ett jobbsammanhang, kolleger, en arbetsplats att åka till varvat med möjligheten till distansjobb och längre sejourer i Murviel.

De där längre sejourerna i Murviel hoppas jag är någorlunda nära förestående och att vi skall stå beredda så snart Corona lugnar ner sig och lilla jycken fått sitt pass.
7 april är bokat för den senare detaljen, sedan är det fritt fram vad gäller jycken, iallafall.

En glad överraskning var att Stina inte behöver två sprutor med tre veckor emellan, som det var när Wilda fick sitt pass,

utan att det räcker med en spruta och sedan en regelbunden påfyllning – om det nu var varje år eller vartannat, kommer jag inte ihåg. Det innebär möjlighet till tidigare avfärd till Murviel, om corona tillåter. Resan ner skall iallafall inte bero på bristande planering och förberedelser från vår sida!
Jag har också kontrollerat med Jordbruksverket för att se om det är något annat som ändrats sedan Wildas dagar men det ser det inte ut som. Däremot kan jag konstatera att de numera varnar för leishmania i södra Europa, något som veterinären inte kände till när vi tog upp det för Wildas räkning för några år sedan. Vaccination mot leishmania erbjuds dock inte i Sverige, så det får vi ombesörja när vi till slut kommer ner till Murviel.
Tills dess tränar vi bilåkning och nya miljöer i lagom mängd. Stina protesterar allt mildare och är oerhört läraktig. Så visst väntar väl bättre tider ändå runt hörnet? Tidig vår är det, iallafall; bara en sån sak!

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …
Nyare inlägg →

Translations

These are automated translations which are very far from perfect but they may give you a general idea. I take no responsibility for any of the inevitable errors!

  • English
  • Français
  • Español
  • Deutsch
  • Português
  • Other languages

Murvielväder

Murviel-lès-Béziers
Detaljerad prognos

Senaste inläggen

  • Snart är det jul igen
  • Nakna träd och längtan
  • It takes a village…
  • De sista skälvande murveldagarna…
  • Mellandagar …

Besöksstatistik

  • 391 415 träffar

Tidigare inlägg

Kategorier

Murviel

advent Air France apéro Av jord barnbarn Bertil Betraktelser från hemmahorisont bignone bygrannar Béziers canicule carrelage claystone D'Oc d'or distansjobb flyttbestyr Förberedelser garde manger Heidelberg Hunden i Frankrike hus i Languedoc IKEA Jul köksrenovering La Maison Hansby Le Café Nouvel Maison de deux murvellängtan Murviel murviellängtan Murviel lès Béziers Norwegian orage poolliv Resor roadtrip Roquebrun Ryan Air Tjörn äggoljetempera

Bloggar jag följer

  • Annika Estassy Lovén
  • Att leva i Languedoc
  • Brev från Servian
  • Franska sydkusten och andra kuster
  • Freedomtravel
  • French Word a Day
  • Hus i Frankrike
  • Kors och tvärs
  • Mellan skånsk mylla och fransk terroir
  • Min franska blogg
  • Miras Mirakel
  • The Good Life France

Bra boenden

  • Chez Amis B&B i Saint Nazaire de Ladarez
  • D'Oc d'Or Chambres & tables d'hôtes
  • La Belle Vue
  • Maison Vieussan

Husmäklare

  • Hus i Languedoc
  • Sydfranska fastigheter

Gör som 59 andra, prenumerera du med.
mars 2021
M T O T F L S
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  
« Feb   Apr »

Arkiv

  • december 2025
  • november 2025
  • september 2025
  • juli 2025
  • juni 2025
  • maj 2025
  • april 2025
  • februari 2025
  • januari 2025
  • december 2024
  • oktober 2024
  • september 2024
  • augusti 2024
  • juli 2024
  • maj 2024
  • april 2024
  • mars 2024
  • februari 2024
  • januari 2024
  • december 2023
  • november 2023
  • oktober 2023
  • september 2023
  • augusti 2023
  • juli 2023
  • juni 2023
  • maj 2023
  • april 2023
  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012

Senaste kommentarer

  • Anonym om Nakna träd och längtan
  • murvielklotter om Mellandagar …
  • Anonym om Mellandagar …
  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Blogg på WordPress.com.

  • Prenumerera Prenumererad
    • Murvielklotter
    • Anslut med 59 andra prenumeranter
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Murvielklotter
    • Prenumerera Prenumererad
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Läsare
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d