Murvielklotter

~ …om livet i Murviel lès Béziers

Murvielklotter

Etikettarkiv: autobahn

Mellandag med almanacka och att-göra-listor 

26 tisdag Jul 2022

Posted by murvielklotter in Hunden Stina, huset på ön, Jycken, Murvelhuset, resa med hund, Resor

≈ 1 kommentar

Etiketter

att-göra-listor, autobahn, flyttbestyr, Heiligenhafen, Hotel Seestern, murvielhemma, Rusta, stau, vägarbeten

Jag har dråsat ner i soffan tillsammans med hunden i huset på Tjörn, efter tre resdagar genom Europa.

Vi hann fram till Hannover innan första bilkön satte stopp för vår smooth sailing.

I två och en halv timme segade vi oss fram innan det släppte och vi kunde ta oss vidare till Heiligenhafen och Hotel Seestern.

Vi fick ett rum med utsikt över restau­rangens soptunnor och med kuddar så knöliga att jag höll på att gripas av panik. Jag blev lite besviken på Heiligenhafen denna gång. Mitt i turist­säsongen lyckades den vackra lilla staden kännas trött och oinspirerad. Det lilla hotellet med en lång historia gemensam med en och samma ägarfamilj i flera generationer har egentligen en ganska skön retrokänsla och hade säkert upplevts charmigare med utsikt över strand och småbåtshamn istället för soptunnor. Och med en kudde som låtit nacken vila… Men jag fick en god Grauburgunder till min vegetariska grillmix och sedan en riktigt gräddig mjukglass i hamnen, så jag får sägas vara relativt nöjd med stoppet ändå.

Extra skönt var det ändå att väl framme på Tjörn få krypa ner i rena lakan, med örat mot favoritkudde och insvept i skönt duntäcke invid sovrums­fönster på glänt. Sval och frisk havs­luft svepte in och Stina, vår älskade fantastiska, resvana globetrotter,

återtog snabbt sin vanliga position på min arm. Så har hon inte legat på hela vistelsen i Murviel; det har varit för varmt för det. Jag stoppade näsan i hennes mjuka päls, klappade henne och viskade gonatt i hennes öra och somnade på stört.
Idag tillåter vi oss en mellandag för att planera och samla krafter innan tjurrusningen mot överlämningen av huset på Tjörn i slutet av augusti. Från soffa och fåtölj har detaljerade att-göra-listor skrivits och vi har avtalat med både städ- och flyttfirmor. Det känns som om vi ligger bra till tidsmässigt, med tanke på hur mycket vi rensade inför fotografering och visning. Luttrade flyttare som vi kanske ändå får sägas vara, så räknar jag dock med att total flyttstress och tidspress ändå kommer att sätta in. Vi laddar alltså för det också.

Idag är det till slut jeans, T-shirt och små strumpor på för första gången på över en månad.

Hade jag ens sådana kläder …?

Växlande molnighet, frisk vind och en aldrig så liten höstkänsla präglar redan första dagen på vår ö. Det är faktiskt njutbart, för en stund, med luft som är lätt att andas. Jag älskar sommar och värme men har heller ingenting emot att ta paus från det en stund. Tack vare Murviel finns inte längre någon väderstress kvar hos mig om somrarna. Jag sveper gladeligen en kofta om axlarna för ett tag, trygg i förvissningen om att sommaren fortsätter i Murviel långt efter att den gett upp på vår ö.
Imorgon skall jag krama på Maj, äntligen!

Maj iklädd mormors bralla❤️

Och jag skall införskaffa diverse förvaringspryttlar – på Rusta; var annars? – för såväl nomadliv som magasinering. Vad blir ”hemma” det närmaste halvåret? Vi har adressändrat tillfälligt till Murviel, så då måste det vara murvelhuset som blir vårt ”hemma” för ett tag. Åtminstone får brevlådan bo där. Och det känns ju till och med lite spännande!

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Ännu en lång dags färd mot midnatt

22 fredag Jul 2016

Posted by murvielklotter in Jycken, La voiture, Resor

≈ 4 kommentarer

Etiketter

autobahn, hunden på europaresa, Radisson Blu Rostock, stau

Vad gör bilister som parkerat på autobahn?

Skriker, gapar, tutar, fäktar, skäller på grannbilen, gör konstiga undanmanövrar, kör i räddningsfältet?

Gråter? Sliter sitt hår? Bryter ihop? Bråkar med frun? Skäller på barnen? Klipper till hunden?

None of the above.

Använder de en livlina och ringer en kompis? De har de ingenting för, isåfall. De tar sig ingenstans. Inte jag heller.

Så jag läser en bok. Lägger upp köbild på Facebook och får genast sympatier.

Stilla flyter inte bara Donau...

Stilla flyter inte bara Donau…

Gläds åt att murvelhusets gäster verkar ha det bra gör jag också och tvingar mig själv att tänka på att jag snart är där igen. Att det här går över. Att ingen hittills svultit ihjäl, tynat bort, dött av törst i en kö på autobahn. Tror jag, iallafall. Väl…?

Bäst som jag sitter där och funderar ut möjliga vidriga, vilda scenarios, släpper proppen och jag blir inte så lite irriterad. Just så, faktiskt.

Jag har ju just gett upp hoppet om att komma vidare i närtid och har plockat upp datorn för lite blogginläggsförberedelser. I huvudet stångas uttänkta formuleringar som jag måste få ner för att inte tappa bort dem och så måste jag snabbt stänga locket, ösa iväg äpplemaskinen på passagerargolvet och trycka igång voituren. Ni får ju förstå paniken!

Så vad göra?

Hitta första bästa rastplats medan jag högljutt ropar mina snitsiga rader om och om igen högt för hunden, naturligtvis. För att komma ihåg allt smart jag tänkt ut. Wilda tittar trött på mig. Som att det slagit slint alldeles. Som på en som vandrat i öknen i många dagar och med spruckna läppar och dammiga ögonfransar dråsar ihop och yrar när hon till slut når oasen.

Så nära och ändå så långt borta!

Så nära och ändå så långt borta!

Men fram med tangentbordet, snabbt, liksom febrigt, plita iväg det som måste plitas iväg, passa på att rasta både mig själv och jycke för att sedan återuppta färden igen. Denna gång försenad med en futtig timme bara. I äpplemaskinen vilar blogginlägget tryggt och jag är nöjd.

Så vad gör de köande bilisterna då, de som alls inte tappar fattningen?

I sann tysk ordningsanda ser de till att hålla räddningsfältet fritt, de kramar sina barn, samtalar lugnt om tingens besvärliga ordning med nyfunna brothers and sisters in arms och röker kanske en cigarett. Hundarna får vatten. Kaffetermosar åker fram, böcker läses och en och annan svensk donna bloggar.

Stau nummer 537.495 (typ) nära Hannover i skymningen...

Stau nummer 537.495 (typ) nära Hannover i skymningen…

Det är lugnt och städat och tålmodigt. De har uppenbarligen varit med förr. De gamla damerna i en exotisk vit Volvo V70 Classic också.

Idag tog den beräknade 7-timmarsresan istället drygt tolv timmar. Det svider i ögonen, värker en smula i axlarna men jag har inte känt mig trött. Förrän nu, när koncentrationen släpper, när hotellrummet är av det tjusigare slaget

Radisson Blu i Rostock

Radisson Blu i Rostock

och när hunden har snurrat runt av glädje över ytorna och en strategiskt placerad fåtölj,

image

då ger jag efter och blir med ens galet trött. Blogginlägget är ju dessutom redan skrivet. Bara att publicera. Sånt en gör när den ena stillastående bilkön avlöser den andra.

Mitt rufsiga änne skall till sist få möta kudden.

Bon nuit, Gute Nacht och söta drömmar.

Over and out.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

On the Road

10 söndag Jan 2016

Posted by murvielklotter in Jycken, Resor

≈ 3 kommentarer

Etiketter

aires, autobahn, Autohof, autoroutes, bil genom Europa med hund, Stena Line Gbg-Kiel

IMG_2636

Det är lördagkväll. Ännu en roadtrip med jycken är avklarad och vi har stängt in oss i båthytten, Wilda och jag. Lilla pälsen har fått kalkon till kvällsmat och snusar lyckligt med buken i vädret på sin bilfilt i en gigantisk biabädd.

IMG_2639

Jag har fått glada tillrop i mobilen längs med min rutt och en och annan som kanske tycker att jag är smått galen som ger mig iväg solokvist genom Europa.

Igen.

Det börjar bli några gånger nu och jag tycker inte själv att det är särskilt märkvärdigt. Både autorouterna i Frankrike och autobahn i Tyskland sträcker sig mil efter mil med aires och autohofs för trötta chafförer spridda längs med rutten.

Vet inte om jag skall känna mig smickrad över omtanken eller kränkt av att förväntas vara i behov av skydd...?

Vet inte om jag skall känna mig smickrad över omtanken eller kränkt av att förväntas vara i behov av skydd…?

Det känns aldrig som om det är för långt emellan dem. Maten är förstås oftast ganska trist men det finns undantag och vid det här laget har jag hittat mina favoriter. Eftersom hunden är med, har någorlunda trevliga promenadstråk prioritet. Pälsdjurets toalettbestyr kräver de rätta omgivningarna, eftersom hon inte gärna vare sig drillar eller släpper högar på hårt underlag. En sätter liksom inte ner rumpan var som helst.

Tyska snöhögar är finfina att både gnufsa nyllet i och att skita på!

Tyska snöhögar är finfina att både gnufsa nyllet i och att skita på! Att smaka på den är förstås ett måste. Snöhögen, alltså.

De egna piffiga skinkhalvorna är för övrigt något krävande de med. Och här, håll i er, avviker jag i min frankofila vurm och skickar priset för bästa dassen till de tyska autohoferna. Frågan är om en kan älska offentliga porslinsfåtöljer? Isåfall älskar jag de tyska. När du sveper med handen bredvid spolknappen, så åker toaringen in i cisternen och kommer ut igen desinficerad och fin. Det är nästan halleluja på den! Jag har snudd på varit lite frestad att ta fram kameran och fotografera härligheten men det får ändå finnas gränser för vad en bloggläsare skall behöva utsättas för, alldeles utan att vara beredd på vad som poppar upp på skärmen.

Vad så med de franska? Hål i golvet på rastplatserna som bara har picnicområden och små toahus, så de går bort. Krislägen som kräver besök på sådana faciliteter uppstår icke. Inte en chans.

Och på de stora rastplatserna med fullservice, då?

Rent, modernt och välskött, för det mesta men av någon anledning finns sällan någon sittring. Finns oftast inte ens fästen för dem… Men det är nittio mil mellan Murviel och Heidelberg, så ja, ni förstår.

Sverige har i alla händelser mycket att lära av både Tyskland och Frankrike vad gäller service efter de stora vägarna. Det är en säkerhetsdetalj som jag är övertygad om räddar liv, eftersom det är så lätt att svänga in på dem och eftersom de är fullt ut anpassade efter stressade bilister.

Sedan skall vi inte glömma alla uppmaningar på skyltar ovanför vägbanan. I både Frankrike och Tyskland. Ofta har de en humoristisk udd.

”Glöm inte att ta paus varannan timme” uppmanas du upprepade gånger genom Frankrike. Ungdomar påminns om att familjen vill att de skall komma hela hem. Jag får plötsligt se mitt registreringsnummer i stora orangea bokstäver ovanför mig.

– Vad nu, tänker jag, och ser sedan att skylten tycker att min ”vitesse” skenar en aning. Så bromsen tas i bruk och sedan kör jag lugnare.

Tyskland är mindre high tech, så där är det istället banderoller som uppmanar till försiktighet och som påminner oss bilister på de fria farternas vägar om det ansvar vi har för våra medtrafikanter och att vi skall visa hänsyn. Också här påminns vi om att nära och kära väntar på oss och vill att vi skall komma helskinnade fram.

Min älskade, allra finaste mamma är alltid orolig när jag är ute och far. Det innebär att hon tvingas vara orolig ofta, så det är till henne jag hör av mig allra först när jag pausar och när jag kommit fram. Det är fint att vara 54 och att ha en mamma som oroar sig för en och som måste hållas uppdaterad.

Jag är fortfarande någons barn.

Tänka sig.

Jag vill också bli över åttio och uppleva ynnesten att få oroa mig för mina 50+ barn.

Så jag lovar att köra försiktigt också nästa gång det bär iväg. De får lova att göra detsamma, älsklingarna.

IMG_2652
Åter på svensk mark tidig söndagmorgon
Åter på svensk mark tidig söndagmorgon

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Roadtrippin’

02 onsdag Jul 2014

Posted by murvielklotter in Jycken, Resor

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

A7, autobahn, Göteborg-Fredrikshamn, Hotell Sellhorn i Hanstedt, Stena Danica

Vi är på väg igen. En ny rutt den här gången och tillsammans med L  i bil istället för de där ensamseglingarna på autobahn som jag ägnade mig åt förra året. Tidigt imorse lämnade vi Göteborg på Stena Danica mot Fredrikshamn. Det var lite småkyligt, så vi satt i VIP-loungen en stund

 Hundar har en glasad lounge på båten - måste väl vara VIP, eller?

Hundar har en glasad lounge på båten – måste väl vara VIP, eller?

innan vi vågade oss upp på däck för lite frisk luft:

Soligt och skönt på sjön

Soligt och skönt på sjön

Ett alls inte dumt sätt att börja resan på var det, och de gråmulna danska milen gick sedan undan värre. Jag stickade ljusblå babykofta tills jag fick träningsvärk i fingrarna medan L rattade åket – en för övrigt fin arbetsfördelning, tycker jag, som nog fick mitt lystmäte bakom ratten i fjol, trots allt.

Flensburg susade vi snabbt förbi, men inte lika snabbt som Porschen som brände av mot horisonten så fort hen passerat tyska gränsen. Vi gungade vidare söderut, förvånade över att trafiken var så gles men blev naturligtvis varse var den hållit hus – trafiken alltså – när vi närmade oss Hamburg lagom till eftermiddagsrusningen. Att planera in förbifart Hamburg när hamburgborna på väg hem från jobbet slåss om utrymmet med turister på väg söderut, är kanske inte det smartaste…

Stau på A7

Stau på A7

Så vi tog avfart 39 mot lilla byn Hanstedt istället. Den såg ut att ligga lagom till för lite middag och en säng. Och det visade sig stämma alldeles utmärkt. Vi hittade det här:

Hotell Sellhorn i Hanstedt

Hotell Sellhorn i Hanstedt

Hotelträdgården

Hotelträdgården

klämde i oss varsin portion tysk husmanskost och

avrundade med glass och jordgubbar

avrundade med glass och jordgubbar

innan L gick och lade sig med jycken och jag hittade det här:

Ensam i den fina hotellpoolen

Ensam i den fina hotellpoolen

 

pool

En timme i poolen, längd efter längd varvat med närkamp med simtränaren vid bassängkanten och jag hoppas att jag gjort mig av med både sittfläsket och det som slank ner genom strupen på hotellrestaurangen tidigare under kvällen. Wilda fick förresten följa med in i restaurangen, där ytterligare två jyckar låg under borden tillsammans med sina människor. Föredömligt, om du frågar mig, för det är inte kul att lämna pälsresenären ensam på ett okänt hotellrum efter en lång dag i bilen.

Nu skall jag få några timmars sömn innan det bär av mot Heidelberg och en snabb visit hos E imorgon. De två andra resenärerna snarkar redan.

Utanför fönstret är trädgården alldeles lugn och stilla.

trädgård

 

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Translations

These are automated translations which are very far from perfect but they may give you a general idea. I take no responsibility for any of the inevitable errors!

  • English
  • Français
  • Español
  • Deutsch
  • Português
  • Other languages

Murvielväder

Murviel-lès-Béziers
Detaljerad prognos

Senaste inläggen

  • Déménagement et les voisins
  • Plötsligt slår det mig
  • Med Covid på återbesök
  • Kort mellanlandning i Ulebergshamn
  • En bättre söndag

Besöksstatistik

  • 340 227 träffar

Tidigare inlägg

Kategorier

Murviel

advent Air France Av jord badrumsrenovering barnbarn Bertil Betraktelser från hemmahorisont bignone bygrannar Béziers canicule carrelage claystone D'Oc d'or distansjobb flyttbestyr Förberedelser garde manger Heidelberg Hunden i Frankrike hus i Languedoc IKEA Jul köksrenovering La Maison Hansby Le Café Nouvel Maison de deux murvellängtan Murviel murviellängtan Murviel lès Béziers Norwegian orage poolliv Resor roadtrip Roquebrun Ryan Air Tjörn äggoljetempera

Bloggar jag följer

  • Annika Estassy Lovén
  • Att leva i Languedoc
  • Brev från Servian
  • Franska sydkusten och andra kuster
  • Freedomtravel
  • Hus i Frankrike
  • Kors och tvärs
  • Mellan skånsk mylla och fransk terroir
  • Min franska blogg
  • Miras Mirakel
  • The Good Life France

Bra boenden

  • Chez Amis B&B i Saint Nazaire de Ladarez
  • D'Oc d'Or Chambres & tables d'hôtes
  • La Belle Vue
  • Maison Vieussan

Husmäklare

  • Hus i Languedoc
  • Sydfranska fastigheter

Gör som 138 andra, prenumerera du med.
mars 2023
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  
« Feb    

Arkiv

  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012

Senaste kommentarer

  • murvielklotter om Plötsligt slår det mig
  • Cecilia Hedlin om Plötsligt slår det mig
  • murvielklotter om Med Covid på återbesök
  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • Murvielklotter
    • Gör sällskap med 57 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Murvielklotter
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d bloggare gillar detta: