Murvielklotter

~ …om livet i Murviel lès Béziers

Murvielklotter

Etikettarkiv: Bertrand

December i murvelhuset

28 fredag Dec 2018

Posted by murvielklotter in Hantverkare, Min franska trädgård, Murvelhuset

≈ 1 kommentar

Etiketter

Bertrand, snart ny säsong, städdag, trädgårdsarbete

Så läggs ännu en dag i slösande sol till handlingarna; lite svalare nu än under julhelgen men fortfarande otroligt skönt i solen mitt på dagen.

Solen smeker trädkronan på det silvergröna olivträdet

Efter de socialt välfyllda juldagarna har de senaste par dagarna tillbringats solokvist tillsammans med L och med allehanda välbehövliga sysslor i huset. Säsongen 2018 är nu ordentligt bortstädad och lådor och skåp har tömts på matvaror i olika stadier av dekomposition. Allt med bäst före-datum hitom april har hivats och mjölbaggelik har städats bort ur skrymslen och vrår.

Alla som varit i huset de senaste året har lämnat efter sig öppnade förpackningar av pasta, mjöl, flingor, müesli, kex och kakor och allt som inte förvarats i burkar med tättslutande lock har varit mums för de små förhatliga baggarna. Inget konstigt med det men det får bli instruktioner om också detta i nästa upplaga av murvelhusets instruktionsbok!

Under rensningen har vi också räknat samman 6 olika flaskor vinäger, 7 saltkar, peppar i mängd och buljongtärningar, kryddor samt allehanda smaksättare med bäst före-datum för länge sedan. De farliga vitrinskåpen har också rensats och imorgon skall de förankras i väggen i väntan på den förestående renoveringen av murvelköket. Det blir rentav lite lättare att andas när 2018 års bråte har fått åka till dechetteriet och det känns också som att ett aldrig så litet, men ändock kliv mot säsong 2019 tagits idag.

Inte var det så fasligt jobbigt heller med fransk musik strömmande ur högtalaren och med en mild fläkt från den öppna ytterdörren svepande runt de toffelbeklädda fötterna.

Också trädgården fick lite andakt idag och jag gick loss med sekatören på apelsinträdet och annan vissen växtlighet i terrasseringen upp mot poolområdet.

Lite missmodigt betraktade jag ogräset och träden som återigen hotar att ta över alltihopa men insåg snabbt att åtminstone träden rår jag inte på ensam, så jag satte mig en stund i solen och njöt istället.

Då plingade telefonen och Bertrand undrade om det passade att han och kompanjonen Benjamin kom för lite trädgårdskötsel! Tankeöverföring, tänkte jag, och hann knappt svara innan grinden gnisslade välbekant och motorsågar, sekatörer och lövblåsar effektivt konkurrerade ut alla andra ljud i den älskade trädgården.

 

Nu är därför den vilt växande akacian återigen tuktad och trädgården är prydligt rensad igen.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

En brasa sprakar i öppna spisen till slut, för nu är kvällar och nätter ordentligt kalla, åtminstone med sydfranska mått mätt.

Jag sippar pic poul i vårt stora, numera rensade rum och njuter av att dagen till slut inneburit att en hel del arbete blivit gjort, både av mig själv, L och av våra skickliga trädgårdsmästare.

Skymning i murvelträdgården

Imorgon planeras en lunchutflykt och sedan bjuds det på apéro hos bygrannar igen.

Never a dull moment.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Om hantverkare – känsliga läsare varnas för långt inlägg

18 lördag Aug 2018

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Hantverkare, Murvelhuset, Renoveringar

≈ 3 kommentarer

Etiketter

Bertrand, Maison de deux, Snickare Loubet, takläggare Campo

Jag skall drista mig till att berätta lite om våra hantverkarkontakter genom åren. De har hunnit bli ganska många, nämligen. Jag blottar kanske strupen en aning; sticker fram hakan och kanske, men förhoppningsvis inte, riskerar jag att trampa på en och annan tå.

Det är förstås inte meningen, för låt mig börja med att inskärpa att jag med bara få undantag inte hyser något annat än beundran för skickligheten, slitet och beslutsamheten våra hantverkare visar. Vi har anlitat både svenska, engelska, irländska och franska hantverkare och jag vågar, efter dryga sex år med vårt maison secondaire, påstå att det finns vissa distinkta skillnader. Ibland med fördel Frankrike, andra gånger med fördel hantverkande expatrioter.

De första åren som nybliven ägare av gammalt franskt vinbondehus med tillhörande trädgård, var jag helt beroende av min fransktalande bättre hälft i kontakterna med de franska hantverkare från byn, som vi vinnlade oss om att gynna. Vänliga, professionella och alltid noga med offerterna och att hålla överenskomna slutdatum för färdigställande. Dessutom var de snabbt på plats och gjorde vad de skulle.

Offerten – devisen – är helig.

Det blev vi inte minst varse när takläggare Campo tog sig an vårt läckande tak och tvingades forsla bort dryga 16 ton oväntad betong under takkuporna. Det blev ett betydligt tyngre och mer tidskrävande arbete än vad som förväntats men både devis och överenskommet slutdatum gällde. Inga överraskande nya utgifter för oss, alltså, vilket vi förstås var glada för, eftersom det läckande taket redan hunnit äta upp större delen av vår optimistiskt planerade renoveringsbudget.

Takläggare Campo i farten i maj 2013

Detta bildspel kräver JavaScript.

Så naiva vi var!

200.000 var avsatt för smärre förbättringsarbeten och en köksrenovering, som fortfarande inte hamnat högst upp på prioriteringslistan. Det räckte till ett nytt tak, ett poolskydd och lite trädgårdsgrus. Har du följt mig ett tag, så vet du att vi gjort betydligt mer än så. Och att kostnaderna därmed för länge sedan spräckt vår första optimistiska budget, tja, det är kanske inte så svårt att räkna ut!

Vi har bara en negativ erfarenhet av lokala hantverkare och det handlade mer om språkförbistring blandat med en saltad räkning, där en svensk kontakt var inblandad. Tråkigt, men en viktig erfarenhet för oss, som sedan dess varit nogrannare med vilka vi anlitar. Fast det där är förstås sedan länge preskriberat och eftersom jag vägrar att tro något annat än att de flesta vill väl, så väljer jag att tro att den jag då kände mig lurad av, själv var offer för olyckliga omständigheter.

Nåväl. Tydlighet, effektivitet och trygghet i kontakterna; fördel Frankrike!

En skrämmande upplevelse senare, då jag med viss förvärvad kunskap i det ädla tungomålet, blir vittne till hur den inkallade snickaren diskuterar fördelen med nya fönster i PVC med den i just detta fall sämre hälften, ser jag, liksom i grötig slowmotion, hur sagda hälft nickar instämmande till förslaget att byta ut de vackra gamla fönstren mot nya, praktiska i PVC. Jag ser framför mig hur vederstyggligheterna fyller hålen efter de en gång så vackra, och berövar vårt själfulla hus all charm.

Så jag skriker högt ett hest Non! och lyckas på något sätt med min bristfälliga franska kombinerat med galet viftande armar förklara att sådana dumheter naturligtvis aldrig kan komma på fråga. De båda herrarna ger varandra menande blickar och ler överseende. Jag kokar av helig byggnadsvårdsvrede. Byta ut de gamla fönstren?!? Complètement fou!

Det är då som räddningen uppenbarar sig i form av ett nedrest svenskt par, som kastat ankar och modigt fyllt ett hästsläp med sitt pick, pack och dotter för att börja om på nytt i Languedoc. Jag behöver inte ens förklara. De förstår precis. Några månader senare sitter de gamla fönstren åter stolt på sin plats, vackert languedocgröna och omisskännligt doftande av linoljefärg.

September 2016

Fördel Sverige, alltså! Ingen språkförbistring, samma vurm för det gamla och en gemensam våglängd att utgå ifrån.

Sedan dess har det där svenska paret – Maison de deux, om någon missat det – tagit sig an flera andra stora som små projekt hos oss. Till stor belåtenhet, skall sägas.

Irländska Lisa och hennes engelske man Gary har fixat med vår el och med rörmokeri. Garys kompis har installerat en ny clim och med hjälp av en svensk bygranne har vi fått en poolvärmepump på plats.

Allt, återigen, till full belåtenhet.

Lokale smeden Laurent har fixat fina räcken,

Oktober 2013
Oktober 2013
IMG_6841
Välbehövlig ledstång längs med innertrappan
Välbehövlig ledstång längs med innertrappan
Nya räcken 2013
Nya räcken 2013
Räcke till innetrappan
Räcke till innetrappan
img_8514

lokale snickaren Loubet hjälpte oss alldeles i början med vår ytterdörr

IMG_2947
IMG_2950
IMG_2951
IMG_2956
IMG_2783
IMG_2785

Och så till sist, men definitivt inte minst; Bertrand, vår allvarlige, vänlige, envist och hårt arbetande trädgårdsmästare och hans kompanjon Benjamin! Hur hade det sett ut utan dem?!? Det senaste projektet, stenläggningen innanför grinden, är ordentligt på plats och betald och vi är så nöjda!

img_8666
img_8662
img_8656
img_8655
img_8652

Men trots att vi både ser och uppskattar hantverksskickligheten hos samtliga, så gnisslar det en aning ibland.

Av olika skäl.

När de gäller våra franska hanverkare så har det varit en ibland något dyrköpt erfarenhet att precis varenda liten detalj måste specificeras i devisen om det skall bli gjort. Jag förstår varför. Devisen är bindande och prisofferten gäller just det beskrivna. Det är tryggt för både kund och utförare men det gäller att tänka till.

Och hur är det med våra expatriotiska hantverkare?

Jo, så här tänker jag; det är så smidigt att kommunicera med dem, inte bara för mig, som fortfarande har bristande kommunikativa skills i franska, utan också på grund av de olika förutsättningar som icke-franska och lokala hantverkare har att förhålla sig till. De lokala är väletablerade. De har många gånger ärvt verksamheten av tidigare generationer. De har ett fungerande nätverk och skyddsnät och de navigerar i kända vatten. Tillvaron står inte och faller med  med nästa uppdrag på samma sätt som för dem som försöker nyetablera sig. Ganska självklart, egentligen.

För mig som kund får det senare konsekvenser.

De duktiga svenska, irländska och engelska hantverkarna är hett eftertraktade. De flesta av dem får mer jobb än vad de klarar av att tacka ja till. Men att tacka nej innebär förstås alltid en risk att gå miste om ett viktigt uppdrag och därför blir ofta beskeden vid en förfrågan något svävande.

Jovisst kan de göra jobbet, fast inte precis nu.

Så jag väntar tålmodigt på att de skall ha tid att ta sig an murvelhuset och att de där sista detaljerna skall bli åtgärdade. Ofta får jag vänta ganska länge. Fast jo, jag förstår vad det är som händer och jag respekterar det, men jag skulle ljuga om jag inte också berättade att en viss frustration smyger sig på.

Jag önskar mig flera klara och koncisa nej.

– Tyvärr, jag är fullbokad till mars 2019.

Eller:

– Nä, kom igen om tre år.

Då kan jag leta vidare och förhoppningsvis hitta en annan hantverkare som har tid för det som brådskar mest. Det som är mindre bråttom kan då planeras in vid ett senare tillfälle.

Efter fyra veckors väntan på svar från expatriotisk elektriker, till exempel, hittade jag till slut ett annat alternativ. Ett lokalt franskt alternativ (tack Lena M för tipset!).

Han kom efter en vecka. Devisen hade vi då redan fått.

Han var oklanderligt klädd, så väldigt artigt fransk och han slet i den nära fyrtiogradiga värmen medan jag hällde i honom den ena kylda vattenflaskan efter den andra.

Patrick fixar trappbelysningen

Nu lyser det vackert i trädgården igen och plånboken, ja den hämtade sig snabbt.

2-1 till Frankrike, därmed.

Så vad blir slutsatsen?

Med våra franska hantverkare vet vi vad det kostar och med få undantag vet vi också när det skall vara klart. Det är viktigt rent juridiskt för dem att hålla vad de lovar. Språk- och kulturförbistringen innebär ibland att det inte riktigt blir som vi tänkt oss, så noggrannhet vid beställningen av arbetet är A och O.

Med de svenska/engelska kan jag bolla idéer och låta projektet växa fram efter hand. Resultatet hamnar oftare närmare vad jag ursprungligen tänkt mig. Byggnadsvård är ett välkänt begrepp för expatrioterna, medan fransmännen mer tänker function over fashion. Oftast, iallafall.

Ergo:

Vi behöver använda oss av såväl inhemska som invandrade krafter. Uppgiftens karaktär får avgöra.

Om jag får önska mig något, så vore det is i magen hos dem som kämpar med att etablera sig härnere. Lättare sagt än gjort, jag vet, när utgifterna tenderar att bli fler än inkomsterna.

Men jag vill slippa tjata.

Jag vill slippa irritationen.

Jag vill slippa fundera över hur jag kunde ha agerat annorlunda.

Jag vill ha klara papper och deadlines som respekteras.

Lever jag alltid själv som jag försöker lära? Verkligen inte, men kanske just därför blir den där överblickbarheten så viktig för mig.

Till syvende och sidst handlar det dessutom om att kunna planera utgifterna så långt det är möjligt. Att sprida dem och få kontroll över när respektive räkning skall betalas.

Har du orkat läsa ända hit, är du beundransvärd! Det blir lätt så när det skall bokslutas över allt arbete vi låtit göra i murvelhuset. Efter tre års ständiga renoveringar, både i Murviel och på Tjörn börjar jag bli luttrad. Mitt råd till våra hantverkare, om jag nu skulle drista mig till ett sådant, är att alltid kommunicera, alltid tala om när något verkar dra åt fel håll och, framförallt; säg nej när arbetena hopar sig.

Ett nej är betydligt lättare att förhålla sig till än ett nja, kanske.

Så ibland kommer vår Agent General med verktyg i högsta hugg och fixar dörrar som lossnat och annat småfix som annars har en tendens att inte bli gjort. För det är vi evigt tacksamma, förstås!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det gamla vinbondehuset på krigshjältens gata kräver sin man – och kvinna – det vet vi nu. Och det kräver förtroendefulla samarbeten med hantverkare. Någon raljerande languedocsk motsvarighet till en klagande Peter Mayle vill jag trots allt inte vara.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

MMS från murvelträdgården

17 måndag Okt 2016

Posted by murvielklotter in Min franska trädgård, Murvelhuset

≈ 3 kommentarer

Etiketter

Alerte Rouge, Bertrand, bignone, trädgårdsprakt

Om det nu var någon mer av er kära bloggvänner som undrade hur trädgården klarade sig igenom förra veckans alerte rouge och hinkande regn, så kan jag nu meddela att det verkar ha gått bra:

img_6099

Bertrand har varit där för att titta till ägorna och skickade bilder på trädgårdsprakten till oss. Jag är så tacksam över alla hjälpsamma bygrannar och vänner från grannbyarna – vad skulle vi göra utan er alla?!?

Det växer så det knakar…

Bignonen höstblommar

Bignonen höstblommar

Det är svårt att föreställa sig blomprakten i vårt franska viste när naturen här hemma visserligen exploderar i en smått fantastisk färgkaskad, men när ingenting nytt längre gror. Jag älskar hösten, färgerna, gosiga ylletröjor, sprakandet från öppna spisen och västkustvinden som tjuter runt knuten. Den friska luften, det gråa skummande havet och havskräftorna till fredagsmyset. Hösten västerut är alldeles speciell.

Snart är det dock november och den är inte alldeles enkel att uthärda. Då hjälper det att tänka på att riktigt lika grått är det ändå inte i Murviel. Snart är jag där igen.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Murviellängtan

10 måndag Okt 2016

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Inredning, Min franska trädgård, Murvelhuset, Reminiscenser, Renoveringar

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Åhléns, badrumsdörr, Bertrand, bignone, fransklektion med Johanna Carlsson Mård, Ica Maxi

Det sägs att det för tillfället råder tre årstider i Sverige; vinter i norr, höst längre söderut och sommar i sydost. Där jag befinner mig behöver jag inte längre fundera på om jag behöver ta på mig jacka. Utan en sådan är jag redo att huttrande krypa in i skinnet ett extra varv. Jag har varit en snabbtur till Stockholm, träffat ett sjukt litet barnbarn, hämtat en son och svängt förbi Värmland på vägen tillbaka till ön. Det gäller ju att upprätthålla ryktet om att vara en sådan som inte klarar att hålla sig still på samma plats särskilt länge åt gången.

Söndagen har redan övergått i måndag, jag och son sitter och väntar på debatt nummer två mellan Trump och Clinton och därefter väntar sovmorgon, lång frukost och ledig dag hemma. Sånt gillas av nattugglor som jag.

Vår gata sover, liksom hunden och hennes husse. Jag far i tanken iväg till Murviel medan jag väntar på att debatten skall börja. Bertrand har hört av sig med nya trädgårdsidéer och undrar entusiastiskt när vi är på plats igen, så att han kan berätta och visa. Bignonen – planterad av samme Bertrand – på framsidan är magnifik också när den inte blommar och den får hållas efter rejält för att inte alldeles ta över trappan på framsidan:

img_0660
img_0661
img_0662

Det är snyggt jobbat av plantan som bara var en tvärhand hög våren 2014…

10168479_10152402997208420_441394024_n

Det blir en långhelg ner med sista skavstakärran för säsongen i början av november och jag längtar efter att få vakna av lövverkssilad sol genom sovrumsfönstret.

img_5905

Sen kan det förstås vara så att det redan hunnit bli såpass sen höst att solstrålarna inte riktigt klarar att leta sig in. Fast jag kan leva med det också. Det är troligt att det så långt lidet på hösten mer kommer att handla om kurande inomhus, förutom mitt på dagen om solen är nådig. Optimisten i mig har i år valt att hålla igång poolen ända in i november och med värmepumpen igång. Kanske kan det bli ett aldrig så litet dopp men jag gör mig inga illusioner om ändlösa lata timmar i en solsäng. November är trots allt höst också i Murviel, även om skillnaden mot vår höstkulna ö ändå är nog så stor.

Jag insåg när jag försökte bildblogga om husets insida i början av september att jag nästan inte fotat inomhus alls den senaste tiden. När jag var nere sist bestämde jag mig därför för att råda bot på det och for omkring med kameran för att få bilder ur olika vinklar som stöd för minnet när fortsatta arbeten skall planeras. Fönstren är ju äntligen omhändertagna och så småningom skall väggarna i det stora rummet fräschas upp men det får vänta ett tag till.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Först skall nämligen badrummet intill vårt sovrum få en dörr, liksom den lilla klädkammaren till höger om badrumsöppningen. Carrelaget i badrummet är ganska fläckigt och den vägghängda toaletten kan kanske snart behöva monteras ner och monteras tillbaka igen, eftersom vi misstänker att det läcker från cisternen bakom kaklet. Vi misstänker ingen fuktskada där ännu iallafall men det kan ju bli…

Det vore synd om vi skulle bli tvungna att renovera ett badrum som vi tycker är alldeles perfekt som det är, så vi håller koll och avvaktar.

img_5937
img_5943
img_5941

Nåväl – det är inte bara praktikaliteter jag tänker på när tankarna flaxar söderut mitt i natten. Jag funderar till exempel på om gräshoppan som beundrade bilden på Bertil min sista dag i huset häromsistens har överlevt. Jag kunde ju ha hjälpt den ut till grönskan innan jag stängde fönsterluckorna istället för att lämna den åt sitt öde i det stängda huset. Kan inte förstå nu hur jag kunde vara så grym; risken att jag skall få ta hand om ett gräshoppelik när jag kommer tillbaka är ju liksom överhängande.img_5922

Jag tänker också på min franskstudieverkstad ute på terrassen och på att mer inspirerande än så blir det inte…

img_0651
img_0652

… eller så tänker jag på den mörka kvällen nedanför sovrumsfönstret och på hur vi skall ordna med ljussättningen i trädgården. Ljusslingan från Åhléns blev en bra början och fler sådana skall det bli när tonnellen är på plats.

img_5918

Stegen i grusgången har jag smålett åt med jämna mellanrum.

img_5944

Inhandlade på Ica Maxi, minsann.

De fyller ingen egentligen funktion men jag tycker om att tänka på dem och på hur glödheta de blev i solen i somras. Ingenting för bara fötter, var det en och annan som blev varse! Vi får sätta upp en varningsskylt nästa sommar.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Translations

These are automated translations which are very far from perfect but they may give you a general idea. I take no responsibility for any of the inevitable errors!

  • English
  • Français
  • Español
  • Deutsch
  • Português
  • Other languages

Murvielväder

Murviel-lès-Béziers
Detaljerad prognos

Senaste inläggen

  • En bättre söndag
  • Stilla pausläge
  • Nej
  • Väderfunderingar
  • En dräglig sorts vintervärld

Besöksstatistik

  • 337 438 träffar

Tidigare inlägg

Kategorier

Murviel

advent Air France Av jord badrumsrenovering barnbarn Bertil Betraktelser från hemmahorisont bignone bygrannar Béziers canicule carrelage claystone D'Oc d'or distansjobb Förberedelser garde manger Heidelberg Hunden i Frankrike hus i Languedoc IKEA Jul köksrenovering La Maison Hansby Le Café Nouvel Le Studio des Artisans Maison de deux murvellängtan Murviel murviellängtan Murviel lès Béziers Norwegian orage poolliv Resor roadtrip Roquebrun Ryan Air Tjörn äggoljetempera

Bloggar jag följer

  • Annika Estassy Lovén
  • Att leva i Languedoc
  • Brev från Servian
  • Franska sydkusten och andra kuster
  • Freedomtravel
  • Hus i Frankrike
  • Kors och tvärs
  • Mellan skånsk mylla och fransk terroir
  • Min franska blogg
  • Miras Mirakel
  • The Good Life France

Bra boenden

  • Chez Amis B&B i Saint Nazaire de Ladarez
  • D'Oc d'Or Chambres & tables d'hôtes
  • La Belle Vue
  • Maison Vieussan

Husmäklare

  • Hus i Languedoc
  • Sydfranska fastigheter

Gör som 137 andra, prenumerera du med.
februari 2023
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728  
« Jan    

Arkiv

  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012

Senaste kommentarer

  • murvielklotter om En bättre söndag
  • Cecilia Hedlin om En bättre söndag
  • murvielklotter om Nej
  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • Murvielklotter
    • Gör sällskap med 57 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Murvielklotter
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d bloggare gillar detta: