Etiketter
Nu har mitt argusöga upptäckt ännu en informationskälla till allt avgudat languedocskt som jag tuggar i mig så fort jag får en chans. Den damp ner i min postlåda idag, instoppad i vitt A4-kuvert med min adress handskriven utanpå och poststämplad i Saint Thibery, Herault.
Inuti kuvertet låg The Herault Times – the English language magazine for the Herault och om sanningen skall fram, så är den inte en alldeles ny upptäckt, även om jag bara bläddrat förstrött i den inne på SuperU i grannbyn Thezan förut. Där hade någon lämnat kvar den på ett av caféborden och jag tänkte att den kanske kunde vara bra att leta upp så småningom.
Nu ligger den alltså bredvid mig i soffan, en engelsk variant av Sydfranska magasinet men helt inriktad på Herault och därmed mer intressant för mig. Magasinet är en tunnis, pappret betydligt mindre glossigt än den svenska rivieramotsvarigheten och tonen lätt skämtsam.
Letters/The Herault Times, 9/2013
Inte heller i The Herault Times är skribenterna några proffs, layouten är ganska risig och det taffliga trycket gör inte bilderna rättvisa. Men här känner jag mig inte lurad; den är en tidning för den grupp expatrioter, företrädesvis engelsmän, som håller till i vårt område och artiklarna har något av ett ”what’s on”-stuk över sig. Lättsamt, med typiskt engelsk självironi, så att även en anglofilt lagd svensk frankofil, som jag, känner sig hemma.
Här annonseras det flitigt också. Mest engelsktalande hantverkare, en och annan mäklare och förstås erbjudanden om kurser i franska. Engelsmän vore heller inte engelsmän om de inte också tipsade varandra om tea rooms, English Bookshops och International Women’s Groups.
Men jag förlåter dem också sådana reservat- och imperialisttendenser, för de gör det ju med viss humor och självdistans. Sedan är det ju så förtvivlat svårt för engelska läppar att forma sig runt les mots français, så vad skall de arma expatrioterna göra*?
*Obs! Ironi – självklart tycker jag att de borde ta sig i kragen och lära sig franska!
