Skånska vinodlingar, påfåglar och feminister

Etiketter

, , , , ,

Vi är hemma igen, efter en intensiv helg i Skåne – den sista med S på scenen på Fridhem, eftersom det var slutspel det bjöds på. Nära och kära-dagen badades i slösande försommarsol och värme och nästan alla var där. Vi fick njuta av Alexander och påfågeln;

 

Alexander och påfågeln

Begåvade som tusan!

och av Egalias döttrar;

 

Otroligt intelligent spelad, starkt feministisk pjäs. Så stolt.

Otroligt intelligent spelad, starkt feministisk pjäs. Så stolt.

båda två smått fantastiska men den senare framförd med ett sådant glödande engagemang att jag blev alldeles tagen. De har tänkt till, de menar allvar, de kommer att göra skillnad. Jag vet det.

Kära återseenden,

grillmat,

grill 2

S:s bløtkake på picknickfilt i gröngräset, den norska nationaldagen till ära,

följt av en god natts sömn invid en skånsk(!) vinodling,

och helgen var fullbordad.

Det där med vinodling på sydsvenska breddgrader måste undersökas närmare, så jag skall be att få återkomma i ämnet. Kan undra vilken druva som klarar ett sådant klimat och hur de späda rankorna skyddas mot snöstorm och kyla, alldeles oskyddade som de står mitt ute på det skånska plattlandet?

Ont om ostar på franska marknaden

Etiketter

, , , ,

Det var idel pälskragar runt de huttrande franska halsarna i utställartälten i Kungsträdgården idag. Antalet besökare var nästan lika magert som närvaron av de grönsaksstånd och lockande ostdiskar som jag annars förknippar med en fransk marknad. Eller rader på rader med vinbönder som låter dig smaka på deras fina produkter. Men att det skulle vara den sortens marknad hade jag alldeles bestämt fått om bakfoten. Istället var det fransk turism som visade upp sig och det hade kunnat vara nog så trevligt det med.

Under en varm svensk majsol en ledig lördag hade folklivet troligen myllrat mer än vad det gjorde idag:

IMG_7467

Inte jättetrångt framför musiktältet

Inte jättetrångt framför musiktältet

Då hade den franska musiken blandats med sorlet från ditresta likaledes franska turistambassadörer, förväntansfulla flanörer och ett och annat tjut från boulebanan längre upp i parken.

IMG_7482

Men tre frusna boulespelare gör inte mycket väsen av sig och det är märkligt hur avslaget det genast blir med ett arrangemang som, hur du än vänder på det, är så oerhört väderberoende. Det kändes ändå som ett ambitiöst program. Erssons Fisk & Deli hade ordnat med en fin uteservering och serverade såväl ostron och champagne som de där ostarna och korvarna jag hade bespetsat mig på. Jag köpte en liten tallrik och ett glas provençalskt rosévin

IMG_7478

…flydde raskt in i tältet vid sidan om och slängde i mig plockmaten som sedan snabbt sköljdes ner med några snabba gulpar vin. Om det var gott? Det var det säkert men jag hann inte känna efter. Jag frös. Att dricka rosé i ett fuktigt tält med duggregn utanför framkallar nämligen inte riktigt samma känsla av välbehag som jag de senaste åren blivit bortskämd med.

IMG_2213

Men jag är ganska nöjd ändå. Frankrike är på besök. Inget råkallt duggregn kan ändra på ett sådant faktum. Franska röster hördes förresten redan under promenaden längs med Skeppsbron på väg mot marknaden. Franska ambassaden var på plats, liksom representanter från alla hörn av hexagonen. Och det var i de allra flesta fall franska som gällde i tälten, även om de yngre på plats valde engelska när de tilltalade oss.

Snart skall jag inte bara förstå en del av vad de säger. Snart skall jag kunna svara dem på klingande franska.

Skulle jag vilja, iallafall.

Men det är tusan vad trögt det går! Jag är för trött när jag kommer hem på kvällarna och helgerna fylls med andra aktiviteter än franskt traggel. Men nu har jag anmält mig igen. Till en introduktionskurs i franska på Stockholms universitet. Den här gången skickade jag in mitt gamla gymnasiebetyg och ansågs därmed behörig. Det gjorde jag inte förra gången jag sökte och då kom jag inte in. Kursen ger universitetspoäng, kräver engagemang och erbjuder den piska över huvudet som jag tror mig behöva för att jag skall ta språkdrillningen på allvar. Om jag kommer att hinna? Orka?

Om livet i övrigt låter bli att bråka, så skall det väl ändå gå vägen?

Vi får se. Nu skall jag i alla händelser sträcka ut mig på sofflocket med mina marknadsmagasin – Sud de France, pimpade Rivieranytt och en lockande blaska om kanalbåtturer på Canal du Midi. Regnet kan dugga bäst det vill utanför fönstret. Mig hittar ni i de södra delarna av Frankrike resten av kvällen.

À bientôt!

Fransk marknad

Etiketter

Till helgen är det dags. Jag har hållit lördagen fri från alla andra åtaganden, plikter, umgänge, hemmafix, resor, telefonsamtal, bloggande och facebookande. Jag skall gå på marknad i Kungsträdgården.

Fransk.

Marknad.

20140506-214025.jpg

Klicka på bilden, som är hämtad från franska ambassadens hemsida, för att läsa om förra årets marknad i Kungsträdgården.

Förra året missade jag den men jag var inte ledsen för det för jag hade viktigare saker för mig. Och jo, det finns faktiskt viktigare saker än att bada sig i franska ljuvligheter, hur härligt det än kan vara. Ruben Pottas eländiga salonger i Svalöv, till exempel. Med det älskade barnet på scenen tillsammans med sina begåvade vänner.

Mycket, mycket viktigare.

I år krockar inte svalövsproduktionen med den franska marknaden, så jag kan göra båda delarna. I år knyter jag ett franskt band runt halsen på hunden (såg en cairnterrier med sådant band om halsen fladdra förbi på ett Youtube-klipp från förra året) och förflyttar mig till Frankrike för några lördagstimmar. Arrangörerna har ett styvt jobb att leva upp till mina monumentala förväntningar på evenemanget. Vi får väl se om de lyckas. Det kan mycket väl hända att det blir en rapport på det hela på en blogg nära dig. På lördag kväll.

Ses vi där, kanske, rentav?

 

Ett fint nu och ett efterlängtat sen

Etiketter

, , ,

Klockan har passerat midnatt, diskmaskinen surrar i köket, de sista ljusstumparna kämpar för sin överlevnad, L har lagt sig och hunden snarkar i soffan. Jag tycker om de där sena ensamma stunderna, när tankarna får fritt spelrum och kan ge sig iväg åt alla möjliga håll. Många gånger är de stunderna mina allra mest kreativa. Så har det alltid varit. Jag kan känna mig smått filosofisk, lite vemodig ibland eller, som ikväll, förundrad över allt jag har omkring mig. Och tacksam. Över nuet.

Kvällen har tillbringats med allra finaste J och murvielvännernas till Stockholm nyinflyttade dotter. Vi har pratat om Murviel, förstås, och om Sydafrika, där gästen tillbringat det senaste året och om lille Mini, som lyckas göra mig alldeles fnoskig fastän det dröjer ända till efter sommaren innan han får göra storstilad entré.

Fast idag for jag och de blivande päronen till Den Stora Barnvagnsaffären och bokade en Emmaljunga med skuttande får med knasiga ben i fodret. Jag skall bli mormor. Jag skall få skämma bort en liten pojke. Jag säger det högt för mig själv och blir rentav lite gråtmild. Det är så stort.

Funderar på vilken färg han skall få på Bugattitrampbilen från Gepetto i Aigues Mortes?

image

Om vi skall bygga en carport invid den planerade lekstugan i murvelträdgården? En båt till poolen, kanske? En dockvagn?

image

Nä, jag skojar bara. Tror jag nöjer mig med att sticka ett par sockor. Till att börja med.

Ett besök på Noilly Prat

Etiketter

, , ,

… blev det inte. Vår vädergrå påskdagsutflykt slutade istället i hamnen i Marseillan, där vi fick in havsmat i alla de former och därtill vitt vin, som inte var Picpoul, eftersom den produkten bara gick att få in på helflaska. Riktigt så törstiga var nu inte de två av oss som inte skulle ta plats bakom ratten efteråt, så det fick bli en halva husets.  Inte var det plonket mycket att hurra för, men maten var ok och vårt hörn av restaurangen var mysigt. Packat med matgäster som jagats in av den kalla vinden utanför var Entre Ciel et Mer i alla händelser. Jag tittade in på TripAdvisor efteråt och kunde konstatera att recensionerna inte är alldeles översvallande…

Marseillan skall dock få fler chanser av mig för den där lilla hamnen kan jag tänka mig att njuta av när vädergudarna är på bättre humör.

Med havsmat och plonk i kistorna styrde vi sedan stegen mot Noilly Prat bara för att konstatera att där var det påskstängt. Snopet men inte helt oväntat, så vi satte oss i bilen och åkte hem. Hade vädret varit bättre, hade vi nog dristat oss till en kaffe och några kulor glass invid kajen medan den färgglada påskparaden marscherade förbi. Men bara åsynen av de mest lättklädda karnevalsutstyrda deltagarna i paraden fick mig att börja huttra, så vi vände Marseillans säkert alldeles förträffliga byfest ryggen och for tillbaka till Murviel. Där väntade bygrannarnas takterrass och en rafflande darttävling – som mitt team inte vann men nästan – följt av Mr Selfridge på TV hos nästa bygranne.

10270146_10152424909853420_1851133620_n

Livet när det levs på en pinne; det lever jag i Murviel. Murvielpatriotismen vet inga som helst gränser. Jag är blind för eventuella bybrister och ser bara det som jag tycker om. Himla skön inställning, faktiskt. Skall försöka överföra den till den del av mitt liv som inte skildras här. Bra det livet också för det mesta, men på sjätte våningen är vinet liksom mer utspätt…

Trädgårdspysslet som kom av sig – om en stor markis som hamnade i poolhus

Etiketter

, ,

Dagen har tillbringats på balkongen…

10264610_10152435336588420_491824900_n

Säsongsinvigning av balkong med languedocvin i faugèresglas på duk inhandlad i Béziers sommaren 2000

Ingvars fina evighetsblommor i gammal kopparkruka kommer att klara långa sommarvistelser i murvelhuset

Ingvars fina evighetsblommor i gammal kopparkruka kommer att klara långa sommarvistelser ensamma när vi är i murvelhuset

och först nu, under sen eftermiddag, blev vinden som nästan alltid snor runt balkongen på sjätte våningen under sena eftermiddagstimmar lite kylig. Alltså förflyttade jag mig in i lägenheten för att istället drömma mig bort till det där som också är hemma. För en vecka sedan var jag fortfarande där. Med E, L och alla i den brokiga skara expatrioter och fransmän som blivit våra vänner sedan murvelhuset blev vårt. Påskaftons förmiddag tillbringades i trädgården medan lunchförberedelser pågick några hundra meter längre upp i byn. E njöt av värme och sol under parasollet

10287205_10152435367143420_1005075618_n (3)

men bara minuter efter att bilden togs, svepte en tornado fram över trädgården, lyfte med sig parasollet på sin färd över poolhustaket och släppte ner det i grannens trädgård. E såg sig yrvaket omkring, letade inne i poolhuset efter det försvunna parasollet, kliade sig på hjässan och gav sig sedan ut på parasolljakt tillsammans med L, som bevittnat dramat från köksfönstret. Parasollet hittades och återbördades till de egna ägorna men utan den del som sätts i parasollfoten. Den är och förblir borta. Vad vi vet, har ingen träffats av det flygande parasollröret men var det hamnat har vi ingen aning om. Squatters, gendarmer och tornados – det är förknippat med stor dramatik att vara ägare av franskt viste!

Lite omtumlade, skakade och något visare av skadan, fattades sedan det informerade beslutet att inte lämna den nyinförskaffade markisen ute medan vi själva for norrut. Inga betongklumpar hade nämligen införskaffats och det kändes som att utmana ödet att lämna den utan fast förankring i marken:

Om det duger i Mèze... eller nej, riktiga betongklumpar får det bli

Om det duger i Mèze… eller nej, riktiga betongklumpar får det bli

Istället bars den till hälften monterade markisen in i poolhuset där den får stå i väntan på vår ankomst i juni:

Men då skall den ut och ge skugga åt matplatsen, som fått ett nytt bord med ledig plats för minst tio hungriga samtidigt:

 

Äpplarö klaffbord från IKEA i Montpellier

Äpplarö klaffbord från IKEA i Montpellier

Kan knappt bärga mig.

Efter solsken kom det regn

Etiketter

,

Tio dagar i sydfransk härlighet är till ända och jag är tillbaka i vardagen igen. Hunden ligger bredvid mig, jobbet är kvar där jag lämnade det och solen skiner. Intensivt blå himmel utanför fönstret men det har inte varit en helt varm dag idag. Fast det gör ingenting för ljuset får livsandarna att dansa snoa ändå.

Murvieldagarna, däremot, var högsommarvarma ända fram till påskdagen, då gråvädret tog över. Bra för de kommande produkterna som skall fylla på vinböndernas förråd i höst, konstaterade vi murvielbor när vi förvånat drog in sandalklädda fötter från blötan och raskt fick på dem något mer heltäckande. Jackan, som hängt på en krok hela veckan, åkte på igen men riktigt rätt kändes ju inte det.

Dagen innan, dvs påskafton, hade bjudit på väder av ett helt annat slag och vi satt länge, länge med vår påsklunch ute på en solig terrass.

Vi mumsade svenskt, drack mestadels franskt och fick sötsaker efter sillarna och Jansson,

Rackarns trevligt var det och vi samlades på samma terrass som förra året, så nu är det en tradition. Kan undra vad det blir för dessert nästa påsk…?

Vägen hem gick via utsiktsplatsen vid kyrkan

Vägen hem gick via utsiktsplatsen vid kyrkan

Så läggs påsken till handlingarna

Etiketter

, , , , , ,

IMG_7448

Det har varit mycket att stå i under påskhelgen och jag har inte alls hunnit blogga som det var tänkt. Det har till och med gått så långt att jag fått propåer från en och annan som brukar titta in hos mig på Murvielklotter med en stilla undran om det har hänt något.

Mår bloggarn kanske inte bra?

Vi-vet-nog-att-du-är-därnere-och-härjar-så-varför-berättar-du-inget?!?

Typ så.

Fast då kan jag berätta att det var ju just det att jag umgåtts och haft det så bra att timmen hunnit bli alldeles för sen för tangentknatter. Egentligen är den det nu också, timmen. Sen, alltså. Fast nu vill jag istället krama ur det allra sista av vistelsen här, för imorgon bär det av till sjätte våningen igen. Alltså sitter jag i vårt tysta vardagsrum och sorterar tankarna medan L redan gjort det enda kloka och gått och lagt sig. E skjutsade jag till Montpelliers flygplats tidigare idag och han är redan tillbaka i Heidelberg. Vi försökte oss på en tur till Sète på vägen till flygplatsen, men fick vända om, eftersom det var allför många fler än vi som bespetsat sig på en lunch med utsikt mot vackra fullriggare på tillfälligt besök i hamnen.

Snabb kursändring mot Bouzigues för en skaldjurslunch fick det bli, tänkte vi. Men det var vi inte ensamma om heller, så efter en liten stunds irrande gav vi upp och for till Mèze, för där finns det många parkeringsplatser. Och skaldjur. I Mèze fick vi vår lunch till slut, innan det var dags att säga hejdå för den här gången. Fint med ätteläggar på besök och alltid lite ledsamt när de far iväg igen.

Kvällen har ägnats åt en pratstund hos familjen trädgårdsmästare, följt av en avskedsaperó med M & K. Så lite pyssel och inspektion av ägorna, följt av lite hejdåprat med ytterligare några fina bygrannar. Så packning på det, inflyttning i nya vitrinskåpen

Borgsjö från Ingvars butik i Montpellier

Borgsjö från Ingvars butik i Montpellier

och lite tvätt, köksskrubb och några varv med snabeldraken.

Så ni förstår ju själva.

Att dela med mig av upplevelserna har helt enkelt fått vänta. Men nu ligger de på kö, inläggen. Hemifrån, när jag sitter där på sjätte våningen och trånar, skall jag berätta om påsklunchen, om ett försök att besöka Noilly Prat i Marseillan, om regn som inte ville sluta, om pilkastning på takterrass, om Mr Selfridges, om franska barn som inte får tilldelas hurringar på svenska gator och om en stor markis som hamnade i ett poolhus.

En sån cliff hanger, va?

Men – to be continued – nu går jag och lägger mig.