Men allvarligt!

Etiketter

, , , ,

Byfest nummer två regnade just bort och tidigare ikväll satt vi snopna inne på Taverne de Lea och såg både parad och fyrverkerier regna bort, trots att vi haft en fin dag och att värmen återvänt.

IMG_7788

IMG_7789

Antiklimax är bara förnamnet och jag kan inte låta bli att undra över vad de franska vädergudarna sysslar med. Vi svenska vikingar tycker att den där lilla kvällsskuren inte borde ha stoppat festligheterna men för en sydfransos är det naturligtvis något alldeles oerhört att det regnar när det skall firas nationaldag.

Mitt i juli.

När cikadorna normalt bråkar och värmen dallrar till långt in på kvällen.

Temperaturen var det nu inget fel på men borgmästare Norbert bröt upp vid tio-tiden och vi expatrioter samlades sedvanligt i murvelträdgården – förutom de som tittade på VM-finalen, förstås. De hamnade i soffan inomhus.

Inte blev det som vi hade tänkt men vad gör väl det, egentligen? S&E är här, liksom fina bygrannarna, så inte var det så förfärligt ändå? Även om en fackelparad genom byn med avslutande fyrverkerier hade suttit fint.

Jag kryper till kojs nu. Imorgon kanske jag berättar om dagens utflykt till St Chinian.Om jag känner för det.

Brunnslock, utflykt och djupa raviner

Etiketter

, ,

IMG_7678

Molnen skingrades till slut och vi har haft två dagar som skött sig riktigt bra. På äktsvenskt manér har vi naturligtvis genast kastat oss ut i solen, plöjt längder i det turkosa, ätit lunch under markisen, så middag under samma markis för att sedan dröja oss kvar tills timmen blev natt.

IMG_7679

Somliga av oss är dock av mer rastlös natur och började istället gårdagen med att åka till brädgården för att införskaffa virke till brunnen på vars murkna lock två småflickor dansade för två år sedan. Vid det tillfället visste vi inte att brädorna var murkna men det var inte så roligt att bevittna den dansen iallafall. Brunnar är otäcka saker. Brunnar kan sluka små barn i ett nafs, i synnerhet om det sedan visar sig att dansen var betydligt farligare än vad vi först förstod, även om det gick bra den gången. Att vi låtit det gå två år utan att vi fixat den, är därför inget att vara stolt över och kan bara förklaras av att murvelträdgården ännu inte haft små barn på besök så särskilt ofta. De dansande flickorna förstod tämligen genast att de behövde leta upp ett annat dansgolv, så vi slappnade av och ägnade oss åt annat än brunnslock.

Men så kom E och då händer det grejer! På några timmar var det klart. L planerade, körde och måttade – E snickrade och gav sig inte förrän det stadiga locket låg fast förankrat över den mörka vattenspegeln:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det är otroligt skönt att det är fixat nu! Flera saker som behövt åtgärdas för att göra hus och trädgård säkrare är därmed avklarade. Grinden mot gatan är hundsäkrad, garageporten är trafiksäkrare, fönster- och trappräcken är nya och stadiga. Näst på tur står grindar och räcken kring trädgårdstrapporna. Och en mur mot grannen vid poolhuset.

Fast idag struntade vi i sådant och for till Gorge d’Heric istället. Alla njöt av det – var och en på sitt sätt:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Mat är gott och raviner gör dig hungrig. Plura gjorde grillad makrill med dijonsenap på TV för ett par månader sedan och det gjorde han rätt i, för det är riktigt gott. Med grönsaker till och lite Picpoul som glömts kvar i frysfacket sedan igår och därför smakade extra krispigt, slank middagen ner utan några större bekymmer.

Så ett kvällsdopp innan vi bänkade oss framför fotbollen men då var de två badmästarna så frusna att de kurade ihop sig under ett täcke med varsin kopp te. Den där franska värmen om kvällarna har inte riktigt kommit tillbaka ännu. Det är skönt att sitta ute men inte så varmt att du måste bada för att få svalka.

IMG_7758 IMG_7768

Fast ganska härligt ändå med det där kvällsdoppet!

Fête Petetas i Murviel

Etiketter

, ,

Den blev av i år, iallafall, trots att ryktet sa att det var sista gången förra året. Och de måste beundras, arrangörerna, för de sliter bokstavligt talat i motvind. Dockorna har mist sin fräschör, vädrets makter gjorde sitt bästa för att sabotera hela tillställningen och visst märktes det tydligt att det behövs en nytändning om det skall överleva.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Men vi hakade på! Följde med teatersällskapet genom gränderna upp till slottet, där vi serverades mat på plasttallrikar som virvlade iväg i den starka vinden. Det var dubbla tröjor på och många klentrogna blickar bort mot bergen och det mörka molnen som triumfatoriskt retades med oss. Några regnstänk kom det också.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Men så lyckades solen bryta igenom och badade för några minuter platsen framför slottet i ett magiskt kvällsljus och byborna jublade, klappade i händer och skålade förhoppningsfullt. Det kändes rent svenskt!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det händer något när vädret inte bär sig åt som det skall och en sydfransk byfest i juli som regnar och blåser bort vete tusan om de ens varit med om förut! Bara det blev till en upplevelse i sig. Nu säger väderrapporten sol och varmt. Fast det har vi inte sett än. Svensk sommar i Frankrike och sydfransk i Sverige – allt skall man då behöva vara med om!

IMG_7662

Picnic vid floden

Etiketter

, , , , ,

Vi for till Pinet för att handla vin idag men trots att vi vid det här laget borde veta att mellan tolv och två äts det lunch här, så lyckas vi stå och rycka i handtaget till en stängd cave mitt i lunchen.

Orutinerat, minst sagt.

Nu gjorde inte det ett smack, eftersom det ligger romerska lämningar vi ännu inte sett alldeles i närheten. Vi rattade därför vidare till Villa Loupian för att titta på fina mosaiker:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Den romerska villan ligger där Via Domitia går förbi och den byggdes under 500-talet e.kr. En gång för länge sedan tänkte jag att det var som latinlärare jag skulle försörja mig och utbildningen skaffade jag mig. Särskilt mycket undervisning i latin blev det dock av olika anledningar inte. På plats bland de gamla mosaikerna minns jag vad det var som lockade. Det är fint att se och fortfarandenästan  lika fascinerande.

Vid nästa besök skall jag stanna längre, tänker jag, men här finns så mycket att se att det kanske dröjer innan jag kommer till Loupian nästa gång.

Påfyllda med lite lagom kultur och historia, for vi tillbaka till Pinet för att fylla på vinförrådet,

En stunds vila efter vinprovningen på L'Ormarine i Pinet

En stunds vila efter vinprovningen på L’Ormarine i Pinet

innan vi vände tillbaka till Murviel för att förbereda oss för nästa punkt på programmet; en picnic vid Orben tillsammans med vänner bygrannarna:

Detta bildspel kräver JavaScript.

En alldeles väldigt fin kväll blev det med en sol som behagade bryta igenom de envisa moln den stångats med hela dagen och massor med god mat, alltihop föredömligt ordnat av C&E.

Rättvist, kändes det, kan jag berätta.

Så glad jag är över våra fina franska och svenskfranska vänner!

Imorgon är det byfest – Fête Petetas, som vi får vara med om för tredje året i rad. Fina grejer.

Huset vaknar

Etiketter

Det hann bli förmiddag innan innevånarna rasslade ner för trappan. Jag fick ett par timmars jobb undanstökat medan jag väntade på att de skulle vakna. Det är tröja på och brunch inomhus som gäller idag, för vädret fortsätter att bete sig märkligt. Gissar att den där envisa vinden är tramontagnen som bestämt sig för att inte lämna oss ifred. Den tar med sig regntunga moln också men jag är optimist och tänker att solen nog ska lyckas bränna bort molnen efter lunch. Det blev ju bra igår, ju

Sus och Erik hoppar i poolen

Klicka på bilden för en filmsekvens!

Hunden höll oss för ovanlighetens skull sällskap när vi levde badliv igår. Helt sonika hoppade hon ombord på flytetyget i poolen och gled med en bra stund innan hon gick iland och fann det för gott att uppsöka skugga under parasollen.

Samma parasoll som minuterna efter att bilden togs flög iväg med vinden och gick sönder. Så nu har vi två trasiga parasoller. Vinden-parasollerna 2-0, alltså.

Ikväll är det picnic vid L’Orb bortanför Cessenon som gäller och sådana aktiviteter är en smula väderberoende. Att behöva fundera i väderbanor härnere känns ovant, nästan overkligt.

Yr.no säger sol. De kan ju inte ha fel – eller?

Grattis Claes i elfte timmen!

Etiketter

, , ,

Det är Claes-dagen idag.

Kaktusblomma utanför E & C:s dörr

Kaktusblomma utanför E & C:s dörr

En speciell dag i vår storfamilj, som befolkas och har befolkats av många fina Claesar. Sedan finns det andra lika trevliga Claesar i vår närhet och de är värda uppmärksamhet på sin namnsdag hela högen, så skål på er! I vår franska by försitter vi som bekant inga som helst chanser att få fira, så idag firade vi förstås – Claes! Byns alldeles egne Claes bakade en chokladtårta och till det serverades kaffe med en aldrig så liten avec.

Lokal Marc gjord på druvrester - mja... men tårtan smakade förträffligt.

Lokal Marc gjord på druvrester – mja… men tårtan smakade förträffligt.

Vi hade utropat en ruhetag (varför vi plötsligt kände att vi behövde uttrycka oss på tyska, när vilodag skulle proklameras, det vet ingen) och en sådan tag, förlåt dag, är det måttfullhet med alkoholen som gäller. Det kan dessutom vara vist och klokt att avstå från vinet när pilkastning står på programmet, åtminstone i en samling där flera av oss har tur om vi träffar tavlan.

Det riggas för pilkastning

Det riggas för pilkastning

Ett inte oansenligt antal pilar studsade i takterrassens stengolv så att det slog gnistor om pilspetsarna.

Namnsdagsbarnet in action

Namnsdagsbarnet in action

Men poäng fick vi ihop ändå. Mitt lag vann.

Inte.

Men nästan.

Imorgon kommer min älskade unge och finaste E med fakiren från Skavsta. Jag tänker åka ut till flygplatsen tidigt som attan för att alldeles säkert vara på plats och invänta deras ankomst. Jag gissar att det alltså är läggdags nu. Ska bara skura köksgolvet och bädda sängar åt de efterlängtade först.

En sådan natt!

Det där med att solen tog en aldrig så liten paus får jag uppenbarligen nedtryckt i halsen likt en dum gås, för den är fortfarande på paus. Det regnar. Det är sexton grader. Det har åskat under en stor del av natten och när det åskar på de här breddgraderna, då pratar vi inte några knallar och dovt muller, utan då smäller det, dundrar och lever om i långa, långa serier.

Vår skott- och åskrädda lilla jycke har därför haft en svår natt. Hon har bokstavligt talat klättrat på stenväggarna och varit djupt olycklig. Hussen gav till slut upp och tog med henne ner till vardagsrummet och höll henne vänligt men bestämt intill sig tills de somnade båda två.

Nu är hon glad igen. Oberörd. Liksom att vaddå, hände det något särskilt inatt, eller?, medan hennes människor hålögda hasar över stengolvet i desperat behov av morgonkaffe.

Det är som sagt sexton grader och regnet strilar.

regntung himmel

Vad göra?

Det får bli en rejäl städomgång med nyinhandlade lavendelsåpan från olivaffären i byn.

lavendelsåpa

Den doftar himmelskt, så efter väl förrättat värv kan jag trippa runt på mitt nystädade golv och låtsas att jag är ute och går på ett lavendelfält. I solen.

300 soldagar om året

Etiketter

… men idag tog solen en aldrig så liten paus under eftermiddagen. Jag hade simmat mina längder och låg och dåsade under parasollet när det började mullra hotfullt bakom bergen. Så jag krängde på mig min slitna solklänning, körde ner fötterna i mina foträta – och vattentåliga – sportsandaler och drog fram såpa, rotborste och vattenslang. Klinkersen framför badhuset har sett lite ofräscha ut med rostmärken efter solsängarna i smidesjärn, så jag tyckte det var dags för seriöst svabb. Allt gick inte bort – någon som vet hur man bäst får bort rost från golvklinker? – men det luktade gott av såpa efteråt.

Så packade jag ihop för dagen och rasslade ner för trädgårdstrappan, medan åsksmällarna och blixtarna kom allt närmare och med allt tätare intervaller. Himlen hann bli blåsvart på bara några minuter. I samma stund som jag stängde terrassdörren bakom mig dunkade regnet på med piskande frenesi:
IMG_7571

Jag gillar det. Tycker om dramatiken, naturens krafter när det ändå inte går överstyr, utan bara påminner oss om hur pyttesmå och utlämnade vi egentligen är. Nu gör solen tappra försök att bryta genom molnen igen. Det går sådär. Men på de här breddgraderna försvinner inte värmen med ovädret. Det blir bara lite friskare, lättare att andas. Luftfuktigheten, den går att ta på:

Immigt rosé

Imorgon kommer regnet att göra sig påmint genom växtkraften hos de späda plantorna i trädgården. De har varit törstiga och behövde den här duschen. Behövde jag den? Nä, men det är ok. Snart är det kalas. Ännu en bygranne kliver förbi halvseklet och måste firas – grattis på födelsedagen, Herr H!