09 fredag Aug 2013
Posted in Murvelhuset
Någon ordning på bilduppladdningen till bloggen får jag inte, min alldeles nya och fräscha samsungplatta till trots. Alltså ger jag upp och ägnar mig istället åt plock, trädgårdsrens, ihopmontering av hyllor, städning och poolliv de timmar som är kvar av min semester. Flera inlägg ligger klara men saknar bilder. Det ordnar jag hemifrån istället. Tills dess förblir det tyst på bloggen.
Vi hörs igen i helgen!
25 torsdag Jul 2013
Posted in Murvelhuset
Etiketter
… när vår facteur
… kommer åkande på sin motorcykel, stannar och vinkar på mig där jag sitter vid frukostbordet under olivträdet. I hans väska ligger ett grönt vadderat kuvert och han undrar om han kan få frimärkena!
– Mais oui, säger jag, naturellement!
Så öppnar jag brevet från Sverige, plockar ut innehållet och räcker tillbaka kuvertet till brevbäraren, som sedan puttrar därifrån. Kvar står jag med en tjock bunt inredningsbilagor från de stora kvällsdrakarna utan att veta vem som skickat dem:
Men med hjälp av uteslutningsmetoden – inte så många känner till mitt näst intill bisarra beroende av just dessa blaskor – kommer jag dock fram till att handstilen jag hann kasta ett snabbt getöga på innan kuvertet försvann med facteuren måste tillhöra fantastiska bonusfrun. Vilken omtanke och vilken kul idé, bara så där! Sånt blir jag lycklig av en onsdagsmorgon i förskingringen.
… när J målat mina naglar glittrigt sommarröda:
Jag tycker liksom att händerna skär vattenytan i poolen elegantare med röda naglar när den dagliga simturen avverkas. Känner mig rentav glamorös.
… när jag får diska efter lunchen i vårt cuisine américaine (hon kallade det så, vårt utekök, schweiziska bygrannen):
Solen, som hunnit få eftermiddagsfärg. De varma stenplattorna under fötterna. Tycker till och med att diskmedlet luktar gott när jag får stå så.
… när barn flyter omkring i poolen och har det bra:
… när J och G hittat räkor att grilla till kvällens förrätt:
och jag tycker om diskussionen om miljöpåverkan som följer medan vi äter.
…när J hittar konstiga sötsaker som ingen tror sig tycka om:
men som sedan visar sig vara en riktig lyckträff. Marshmallows med hallonsmak, någon? Med bitar av riktiga, inte syntetiska hallon i? Det var gott, jag lovar.
… när allt är uppätet och vi smackar och smuttar på vinet medan mörkret tätnar omkring oss:
… när klockan passerat midnatt och vi avslutar kvällen med ett dopp, J och jag:
… medan G tittar på, eftersom vattnet är för blött.
Imorgon åker de hem.
Det tycker jag INTE om.
20 lördag Jul 2013
Posted in Murvelhuset
Etiketter
Det har kommit regn på oss flera gånger de senaste dagarna men idag hade de inte en chans, dropparna. Jag låg och dåsade en stund under mitt parasoll i eftermiddags och när jag vaknade till var himlen så där omöjligt blå som vi vant oss vid att den brukar vara. Vädervariationer av det slag vi haft har fått våra franska bekantingar att väderprata, något som inte heller det hör till vanligheterna. Det brukar ju liksom inte hända så mycket att det räcker för att fylla en meningsfull konversation:
Om en liten stund tar jag bilen in till Beziers för att hämta min ljuvliga stora unge och hennes pojkvän. De har åkt både eurotunnel och TGV på sin väg hit och hunnit med både London och Paris sen de lämnade Stockholm tidigare i veckan. Jag är glad som en lärka och har hunnit sträcka lakanen flera gånger på sängen jag bäddat inför deras ankomst. Nyper lite i handdukarna gör jag också och kollar att de hänger rakt.
Om knappa två timmar är de här och då var det ost och vin beställt. Kanske att det blir ett midnattssdopp då också?
19 fredag Jul 2013
Posted in Jycken, Murvelhuset
Etiketter
canicule, Craft collective, hundens franska hoods, Le Maire, ora canis, regn
Det regnade på vår Petetas igår. Rejält. Alla tittade förvånat på hur regnet dränkte de uppdukade borden medan alla gästerna tog sin tillflykt in i maireriet. Så slutade det naturligtvis och solen värmde igen.
Solnedgång bakom krigsmonumentet
Tidigt i morse visade termometern ynkliga 21 grader och jag, som hunnit vänja mig vid betydligt högre temperaturer än så, tyckte rentav att det kändes lite småkyligt. Så jag städade – skurade golv, dammade, bäddade iordning för älskade J och pojkvän som kommer imorgon.
J och G får inviga de nya badlakanen från Craft Collective
… och dito för händerna
Nybäddat och redo för världens bästa!
Nu är det inte svalt längre. Värmebölja – canicule – råder och luftkonditioneringen går på högvarv inne i det igenbommade huset. Där tillbringar för övrigt hunden större delen av sin tid innan kvällen kommer med något mer hundvänliga temperaturer. Då letar hon sig ut i trädgården, sniffar runt för en första bedömning av vilka inkräktare som vågat sig in på hennes ägor under siestan. Det händer att sagda inkräktare inte hunnit undan och då far Wilda ut genom dörren, flyger uppför trappan och blir stående på helspänn.
Wilda ylar ominöst
Hennes husse tycker att hon är särskilt vacker då, med svansen rakt upp och så alert att det ångar om henne.
Kom igen om du törs, kattuschling!
Det här är jyckens franska hoods och hit kommer ingen oinbjuden, om hunden själv får välja.
Ikväll blir det middag i Causses et Veyran. Outi på Chez Amis har förberett en hemlig meny åt oss. Blir lite småhungrig när jag tänker på det!
18 torsdag Jul 2013
Posted in Murvelhuset
Etiketter
Jag lever det lilla livet den här sommaren, på ett sätt som jag inte har gjort på många år. Bekymren är också de av de mindre livsomstörtande slagen.
Jag funderar till exempel över hur vi skall göra med den tröga gamla garageporten. Skall det få bli function over fashion, ekonomi över design? Till slut är det en säkerhetsfråga, med tanke på den periodvis täta trafiken utanför på gatan. Det blir mycket stopp, snabbt ut för att öppna porten, upp i byn och vända för att få rätt vinkel in i garaget och sedan, medan svetten lackar, knirka igen samma port. Ett halvt dagsverke.
Eller flottören på toaletten i badhuset som kärvar och som jag nu till slut malligt petat tillbaka i funktion så många gånger att den uppenbarligen tycker att det är lika bra att befinna sig i pumpläge hela tiden. Då svämmar den över. Lätt avhjälpt med ny tätning, förvisso men ska vi fortsätta att mixtra själva eller leja rörmokare, blir den ytterst svåra följdfrågan.
Gick ju bra ett tag…
Diskmaskinen som la av i våras har nu ersatts med en ny med tjusig display. Den talar hela tiden om var i programmet maskinen befinner sig och hur många minuter det är kvar. Men hur i allsin dar skall två personer som äter ytterst lite i värmen bära sig åt för att fylla den, så att vi kan sitta och lyssna på hur tyst den går? Ultra silencer, minsann.
Vad gäller de båda senare bekymren, toalett och diskmaskin, är det troligt att grundproblemet kan härledas till samma källa; det ohemult kalkhaltiga vattnet som klär allt som kommer i kontakt med det i en stenhård kalkyta. Allt mekaniskt fastnar i kalket till slut. Köpa avkalkare meddetsamma och få den installerad bums, innan den förstör ännu en maskin eller vänta och tro på gud-ske-lov, blir därmed ytterligare ett beslut att fatta.
Så mycket bekymmer. Så mycket tankekraft.
Problematik av detta slag börjar få till följd att hjärnan börjar längta efter något större utmaningar. Hjärnkontoret har nog varit i stort behov av renovering men nu känner jag mig snart redo för att leta upp och bestämma mig för en sysselsättning som gör att jag har roligt på jobbet igen. Det var ett par år sen sist. Jag ska välja med omsorg, oavsett om jag väljer en egen väg eller om jag skall låta mig anställas igen. Vardagen måste hur som helst kännas meningsfull och hanterbar i mitt kommande jobbkapitel. Det känns mer spännande än skrämmande just nu.
Tack Murviel. Jag tänker klarare efter några veckor här.
16 tisdag Jul 2013
Posted in Inredning, Murvelhuset
Etiketter
Så var det det här med att tänka precis tvärtom. Stänga ute dagsljuset istället för att släppa in det, till exempel. Vårt stora rum på bottenvåningen är därför en mörk, sval grotta och det är alldeles underbart att ta en paus fån hettan därinne en stund. Att vistas i solen mellan tolv och fyra är otänkbart, iallafall för mig. Att ta siesta och bara slöa är därför inget latmaskbeteende. Det är bara klokt.
Tyvärr bli jag bara rastlös av sådant, så istället för sofflocket blev det idag aktivitet med air condition på fullt blås. Den omtalade gripsholmsstolen har till slut fått sina rutiga kläder.
Pistolerna har arbetat flitigt och visst har jag skarvat här och där med mina tapetserarbestyr men om stolen bara inte okulärbesiktigas alltför närgånget, så anser jag mig vara nöjd med resultatet. Tålamod är inte en dygd jag begåvats med, så saker och ting får inte ta för lång tid. Då tröttnar jag.
Min nya vana – att simma intensivt innan jag går och lägger mig – fick ett hastigt slut idag. Vid 48:e varvet kom blixtarna och det efterföljande dundret så tätt att jag inte vågade stanna i vattnet. Så regnet; en hastig skur och sedan drog ovädret vidare igen. Av den väntade störtskuren blev intet – den måste ha hamnat uppe i bergen. Temperaturen sjönk inte nämnvärt och det hade inte gjort något om det hade regnat lite mer. Häromdagen var det full aktivitet på brandkåren, eftersom det brann i markerna nära Murviel.
Det är torrt, så försiktighet är en bra idé. Linoljepenseln ligger därför i en burk med vatten. Penseln jobbar lite förstrött på ytterdörren, som får flera lager olja på sig för att mätta träet. Jag har skrapat, slipat och tvättat dörren, som snart skall få sin grågröna färg. Fast det är en annan historia. Den har jag för avsikt att berätta om en annan gång.
09 tisdag Jul 2013
Posted in Min franska trädgård, Murvelhuset
Etiketter
And the Mountains Echoed, parasoll, rocka, solhatt, solskyddsfaktor
Försiktighet är ju som bekant en dygd och därför har ännu en dag tillbringats under parasollet. Solskyddsfaktor på, förstås, och inte förrän efter fem dristade jag mig till att lapa direkt solljus en liten stund. Fast solhatten fick följa med.
And the Mountains Echoed avslutas
Man ska ju som sagt inte överdriva. Och jag behöll hatten på, trots all smälek jag fick utstå. L påstod att det såg ut som om en blöt, tung rocka landat på mitt huvud och så skrattade han rått. Det tyckte inte jag var särskilt snällt men jag tog emot förolämpningen med stoiskt lugn, trygg i förvissningen om att solsting, det skaffar jag mig iallafall inte.
Imorgon blir det utflykt – Lac du Salagou, var det tänkt men vi kanske hamnar någon helt annanstans. Det är inte så viktigt. Vi behöver bara svänga ut från byn och styra mot bergen, så blir naturen både spännande och vacker.
Men nu; I bid you an early good night!
08 måndag Jul 2013
Posted in Min franska trädgård, Murvelhuset
Vi har inte skrapat ytterdörren. Inte har vi oljat in den heller. Inget tyg till uteköket hittade jag på Gèant idag, så något draperi under utekökets bänkskiva har inte sytts. Fast jag köpte en vaxad spetsduk hos min hovleverantör Maisons du Monde:
Lite smånöjd med den, faktiskt
Inte har jag jagat med snabeldraken och inte heller skurat badhuset. Jag glömde att anledningen till dagens shoppingutflykt var att jag skulle köpa ny trädgårdsslang men jag kom ihåg att köpa fler solstolar. De senare får dock inte den stora äran att figurera på bloggen, för de är inte fina nog. De är illröda och av nylon och passar egentligen inte alls ihop med de mer eleganta järnsmidessängarna men de är sköna att sitta i och behövs när vi är många.
Jag glömde att tanka bilen men jag köpte en badrumsvåg. Och en papperskorg. Att jag skulle köpa nya lampor till spottarna, ja, det föll liksom i glömska. Innan jag hunnit fram till trädgårdscentret, där pelargoner till gatumuren skulle införskaffas, hade klockan dessutom hunnit passera tolv och då vet den vane frankrikeresenären vad klockan är slagen. Inga pellisar idag, alltså. Förmiddagens shoppingrunda går därmed till historien som en av de mest ineffektiva. Hjärnan hänger liksom inte riktigt med när termometern frustar i sitt fäste. Något annat har jag inte att säga till mitt försvar.
Min horisont för resten av dagen och kvällen blev sedan av det mer begränsade slaget:
Tidig frukost innan den värsta hettan satte in…
…på födelsedagspresenten – Rörstrands Ostindia Floris – och på nystruken nostalgiduk från barndomshemmet
Hunden fick som vanligt ingenting…
På gamla löv under murgrönan invid muren hittade jycken en någorlunda sval plats
En kort stund i solen innan siestan. Själv lämnade jag endast skuggan under parasollet för att bada.
Det gick åt mängder med vatten idag
Så kom kvällen med något humanare temperaturer…
Jag simmar mycket, så lite motion blir det, det varma vädret till trots. Det där inbjudande turkosa vattnet håller nu trettio grader, så istället för att längta efter en poolvärmare, måste vi nu lämna poolskyddet av på natten för att vattnet inte skall bli för varmt. Jag tror bestämt att det är sommar nu.
Murvielklotter 