Murvielklotter

~ …om livet i Murviel lès Béziers

Murvielklotter

Kategoriarkiv: Renoveringar

Så mycket att stå i. Så himla trevligt.

04 tisdag Jul 2017

Posted by murvielklotter in Byliv, Familjen, Hantverkare, Inredning, Murvelhuset, Renoveringar, Shopping

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Carcassonnespelet, D'Oc d'or, Etang du Thau, Jassa från Ikea, Le Café Nouvel, Maison de deux

Första veckan på plats i Murviel har rusat iväg och trots att jag tog med mig den svenska sommaren ner och inte förrän igår på riktigt kunnat njuta av det som jag förknippar med sydfransk sommar, har dagarna varit så fyllda av må-bra-aktiviteter att  både blogg och sommardeckare fått klara sig själva. När jag nu till sist sätter mig ner vet jag inte vara jag skall börja. E sitter mittemot mig och läser. Han är kvar ett par dagar till. S och hennes E lämnade huset imorse och for norrut igen. I bilen på väg tillbaka från Montpellier kändes det outsägligt tomt och trist utan dem.

Sena kvällen är sammetssvart och mjukt varm. Myggen har stillat sig, cikadorna har gått och lagt sig och svalorna har slutat svirra. Maison de deux har varit här och jobbat vid poolhuset och jag lekte lärling en stund och fick gnussa linoljefärg på poolhusdörrarna.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi testade först med järnvitriol men den blev på tok för dyster, så nu är det languedocgrönt som gäller, precis som på fönsterluckorna på stora huset. Inne i huset blir väggarna brutet vita och resten går i solblekta pasteller.

Jag är ute efter sommarstämning, där ändlösa dagar avlöser varandra och där vi varje sommar hittar en keps som någon lämnat kvar, en okänd handduk, boken som inte lästes ut och skrynkliga, årsgamla veckotidningar som påminner om rader lästa i skuggan av en solhatt från marknaden i St Chinian. Egna minnen och andras. Sådant jag upplevt tillsammans med husets gäster och minnen gästerna skapat utan mig på plats. Jag älskar det. Njuter av vetskapen om att huset används, älskas och stökas runt i.

Så föreställde jag mig det när jag första gången klev in genom de gnisslande grindarna hösten 2011. Barnens hus. Deras vänners. Vårt och våra vänners. Familjens.

Nu har jag inte bara stillsamt kontemplerat husets och trädgårdens förträfflighet sedan jag kom hit. Aktiviteterna har avlöst varandra och vi har hunnit med en tur till IKEA,

Shoppingteknik på IKEA Montpelleier

där en algotlösning till linneförrådet inhandlades och som senare monterades upp av S och E. Där har nu lakan, handdukar, täcken och kuddar flyttat in utan att de behöver trängas. En ljugarbänk till terrassen fick följa med hem också, trots att den drog igång en lång tirad av svordomar (från mig) när vi skulle baxa in den i bilen. Nu både pryder den sin plats och fyller sin funktion och jag är glad att den fick följa med hem.

Middag på Café Nouvel andra kvällen,

Après travail på D’Oc d’Or,

Sakta vi går genom byn – på väg till D’Oc d’Or

överraskningsfest hemma hos oss när L kom med flyget,

lunch i Leucate i lördags,

många sena timmars carcassonnespel med några av de allra mest älskade,

liksom ett alldeles fantastiskt restaurangbesök vid Etang du Thau igår kväll, har vi hunnit med.

Fast allt det där förtjänar faktiskt sina egna blogginlägg, så de raderna sparar jag. Fortsättning kan följa, med andra ord.

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Det är mycket fix nu…

16 fredag Jun 2017

Posted by murvielklotter in huset på ön, Murvelhuset, Renoveringar

≈ 3 kommentarer

Etiketter

Bodbyn, Dan Lindberg Bygg, ikeakök blir bibliotek, Maisondedeux

Det spelar en radio på övervåningen. Jag hör penseldrag, skruvdragare, fotsteg, slipmaskiner, spackelspadar och diskussioner om nästa steg och nästa. Det renoveras. Tre trötta sovrum blir tre pigga. Inte vita eller ljusgrå utan med färg, fast inredning och realiserade planer, äntligen. Avslitna bicepsmuskler och ryggskott hos våra hantverkare har försenat processen och våra kvarvarande kvällar hemma innan vi far till Murviel får ägnas åt iordningställande i hetsmode.

När alla garderober rivits ut för att ersättas av en ny, bättre lösning blir en och annan pryl hemlös…

En del fick tillfälligt flytta ut på terrassen när sommaren plötsligt fick ett sol-och-blå-himmel-anfall

I tvättstugan spretar fiberkablar, för till slut hamnar även bredbandet på plats. Det har vi väntat på länge och försökt påskynda men nu är det lovat att allt skall vara klart före midsommar.

Då återstår bara vardagsrummet och utbyggnad av terrassen runtom huset, sedan är nästan två års intensivt renoverande över och det lilla huset på ön är fixat från källargolv till tak.

Kanhända blir det bilder på resultatet vad det lider. Vi är ordentligt nöjda och all irritation över fördröjningar, försenade eller felaktiga leveranser och tidsramar som spricker rinner sakta men säkert av mig. Jag springer upp och tittar med jämna mellanrum och gillar vad jag ser. Vi får ett litet ”bibliotek” med köksstommar och luckan Bodbyn från Ikea:

Skåpen tapetseras invändigt och byggs in för att se platsbyggda ut.

Snart kan vi bara bo. Snart kan jag se mig omkring och tänka att det är fint, vattentätt och omhändertaget istället för att vara orolig för att takpannor skall komma flygande och att fönsterbågarna ska ruttna alldeles sönder. Komma hem från jobbet, slänga mig i soffan och bli lite irriterad över att jag nog måste dammsuga. Några varv med snabeldraken kräver trots allt inte lika stora åthävor som att flytta runt pryttlar från rum till rum och sen tillbaka igen i takt med att renoveringarna fortskrider.

Och Murviel då? Dit åker jag och hunden om en dryg vecka och L ansluter ytterligare en vecka senare. Där fixas det också. Maisondedeux har gått loss på poolhuset för att göra det mer beboeligt och äntligen får vi en dörr som går att öppna och stänga framför uteköket.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Fast poolhuset ringde just och sa att det stött på problem. Stalldörren skulle ha löpt på en skena ut mot muren och gömt sig bakom busken när köket är öppet men svängen blir för snäv. Vi får fundera ett varv till innan vi hittar en annan elegant lösning på dörrbekymret. Det skall inte vara lätt. Spännande fortsättning kan följa! Det blir bra till slut. Under tiden håller den anorektiska plånboken andan.

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Elva grader och regn

04 söndag Jun 2017

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Inredning, Renoveringar

≈ 4 kommentarer

Etiketter

garderobslösning, huset på ön, sovrumsrenovering

Det regnar. Det är kallt. Strumporna är tillbaka på fötterna och golvvärmen i badrummen är på igen. Altanen ser åter skräpig och övergiven ut efter förra helgens futila försök att rädda paviljongen, som fått utstå vinterns både salta och hårda vinder. Nu står den där och väntar på att monteras ned för att göra plats för en ny torgmarkis, som får agera sol- och regnskydd tills en ny, mer vädertålig lösning är på plats.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Men det regnar, som sagt, så dagen har tillbringats inomhus. Jag läser inredningstidningar, får idéer och längtar efter att den pågående sovrumsrenoveringen skall vara klar. Jag känner mig lite vilsen utan tillgång till vare sig säng eller garderober; Loj sover på golvet i vardagsrummet,

… till Wildas stora förtjusning

jag slaggar på soffan och kläderna bor lite överallt…

IMG_0424
IMG_0426
IMG_0425

Det får bli en ordentlig rensning när kläderna skall tillbaka i den nya, betydligt större och förhoppningsvis mer praktiska garderobslösningen är på plats.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det gäller att passa på när irritationen över att inte ens badkaret är fredad zon när hemlösa kläder, lakan, dukar, väskor, skor, gardiner och allsköns annan bråte måste ha någonstans att ta vägen innan allt är klart.

Vi har en helg kvar hemma innan det är dags för avfärd till Murviel, alla de andra är intecknade. Med roliga saker, förvisso, men lite maxat känns det ändå. Renoveringen av sovrummen blev rejält försenad och två alldeles utmärkta långhelger har passerat utan att vi har kunnat ställa iordning. Jag kommer att vara lika trött inför semestern i år som alla andra år, för det står inte stilla på jobbfronten heller. Åsså är jag förkyld också. På tredje veckan.

Synd om mig är det dock inte på en fläck. Vi måste inte renovera. Jag måste inte flaxa runt. Det är ett val jag gör. Ett val som jag har den outsägliga turen att ännu kunna göra. Så i-landsproblem. I höst skall vi förhoppningsvis ägna oss åt att bo. Tredje året som fastboende på ön tar då sin början. Tillvaron som murvelhusägare är inne på sitt sjätte år och jag måste fortfarande nypa mig ibland i tacksamhet över det faktumet.

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Hussjälar

18 lördag Mar 2017

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Murvelhuset, Renoveringar

≈ 2 kommentarer

Etiketter

bygrannar, huskärlek, Nathorstarnas hus

Det händer något med hus som överges. Det går fort. Det tar bara några veckor innan husets sorg över att ha blivit övergivet sipprar ut genom porerna i virket, genom de snabbt allt dammigare fönstren och ur de vissna krukväxterna vid den en gång så omsorgsfullt välordnade entrén. Ute på vår ö står ett elegant hus som fram till helt nyligen andats välstånd och där barnskratt ekat i takt med ljudet från allehanda maskiner som använts för de ständiga förbättringar och det noggranna underhåll som huset varit föremål för. Nu är det tyst. Jag tittar ängsligt på det varje gång jag åker förbi, undrar vad det är huset försöker berätta. För berättar gör det. Precis som alla hus.

Vi mer eller mindre övergav det ljusblå huset på ön när vi tog över murvelhuset för ganska exakt fem år sedan; vi tillbringade kanske en och annan pliktskyldig helg i det och jag led med det lilla huset.

Såg förfallet, oroades över murknande brädlappar och rostande hängrännor, såg fukten som kröp in i källarplanet i takt med att ytterdörrar och fasad började ge upp inför vädrets makter.

De är särkilt kraftfulla här på ön, vädrets makter. De är så lite förlåtande som de kan vara.

När flyttlasset gick hit från sjätte våningen för snart två år sedan,

var det som att det spratt till i huset. Yrvaket verkade det undra om det nu äntligen skulle få sällskap igen och det tog emot oss med förhoppningsfullt öppna armar. Allt verkade förlåtet och glömt.

Tålmodigt och stolt har huset sedan dess utstått tuffa behandlingar och för varje avslutat projekt har det sträckt på sig lite till; bröstat sig och malligt visat upp sig för alla som missmodigt kastat medlidsamma blickar mot det tidigare.

– Mina invånare älskar mig! Ser ni?, ropar huset.

Hus har personligheter, de är besjälade. Du kan tycka om dem eller inte. Beundra dem eller ömka dem. Du kan lyssna på deras berättelser och fantisera om allt som de omfamnat. Jag älskar hus.

Grannhuset som sitter ihop med vårt glada murvelhus till höger i bild,

är övergivet och hemlighetsfullt men lyckas fortfarande uttrycka mystisk stolthet. Vad jag unnar det nytt liv och kärleksfull omsorg!

Languedocvänners tillfälligt sovande hus verkar dock inte känna sig övergivna alls, de snarare liksom tar igen sig inför de horder av beundrare som de vet med jämna mellanrum dundrar in. De har vant sig vid förtjusta utrop från invånarnas alla gäster och ser stolt omhändertagna ut.

Skärmklipp 2017-03-18 16.18.39
17191227_10155112067273420_4737065194198420672_n
IMG_6970

Nathorstarnas hus är ännu en spännande hushistoria. Uppvaknandet har liksom inte gett det chansen att morna sig alls. Där är det militäriskt tidig revelj som gäller. Ingen rast och och ingen ro.

– Men vad gör ni med mig, verkar det ropa med skräckblandad förtjusning! Om det hade en spegel skulle det nu försiktigt börja kråma sig framför den och med hoppet väckt inse att nya glansdagar väntar om hörnet. Och av sådant kan ju ett hus bara må bra.

Jag har sett förvandlingen i de gamla byhusens uttryck många gånger under de fem åren vi hunnit tillbringa i Murviel och det är lika fascinerande varje gång. Snabbt börjar de tacksamt leva i symbios med sina stjärnögt lyckliga nya ägare och ytterst sällan uteblir ljuv musik och ytterst sällan behöver husen leta nya ägare. Men när så sker, försvinner snabbt det nyväckta hoppet och huset sluter sig igen i väntan på en bättre matchning.

 

Är det månne det som måste till med det övergivna huset på ön, tro? Lite nödvändig puts inför försäljning och sedan nytt liv med nya ägare? Eller kommer ägarna kanske tillbaka och börjar älska sitt hus igen? Jag tror nog på nödvändigheten av det förra. Även om det har långt kvar till förfallet hos många av de gamla vackra stenhusen i Languedoc!

Lång väntan på nya ägare i Thézan-lès-Béziers…

 

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Om vädret och andra helt osorterade tankar

19 söndag Feb 2017

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Inredning, Min franska trädgård, Renoveringar, Väder

≈ 1 kommentar

Etiketter

dimma över Tjörn, Objudna gäster, tankar på flykt, taver, trafikbuller

Vår ö är en av de vackraste platser jag vet. Väl så vacker som de vidsträckta vinodlingarna runt Murviel; en natur som jag återförälskat mig i. Kärleken till Tjörn pre-Murviel var alltid en smula komplicerad. Lika mycket som jag älskade de varma klipphällarna en riktigt fin sommardag, lika frustrerad var jag när idealbilden inte stämde och den ena semesterdagen efter den andra regnade eller blåste bort. Ibland åkte jag till ön över påsk eller för en hösthelg men inte förrän vi flyttade hit permanent för ett och ett halvt år sedan har jag fått uppleva årstidsväxlingarna och hur fullständigt obeveklig naturen är när den bestämmer sig för det.

Och jag älskar det.

Jo, faktiskt.

Fast Murviel är förutsättningen för denna nyfunna kärlek; att murvelhuset finns och att solen skiner där mycket oftare, längre, pålitligare och varmare än här.

Jag tror att vi bestämde oss för att ta hand om huset i grevens tid. Fasaden på ena sidan fick bytas ut helt, vindskivor, stuprännor, dörrar och flera av fönsterfodren var bortom räddning och i källarvåningen hade mössen hittat en ur mushänseende lyxig fristad. Vi har för övrigt inte helt lyckats vräka våra små squatters ännu och om vi hittills bara misstänkt att de kanske fortfarande är kvar, så hittades bevis för deras fortsatta närvaro häromdagen. En intorkad, mumifierad liten muskropp dök upp när elektrikern, som är tillbaka hos oss för mer jobb, stuvade om i källarförrådet för att komma åt elen där. Musfällor är inte att tänka på, det är alldeles för grymt. Vi har försökt med elektriska musskrämmare istället. Men nu ger vi upp och bjuder hem Anticimex. Antar att fällorna då tar plats och jag ber i förväg mussamhället om ursäkt för det och ber dem också rädda sig själva innan det är försent. Jag är ju nämligen annars en känd gnagarförsvarare, även om jag tycker att de är obehagliga när de kommer för nära..

Idag, till slut, lyckades solen bryta igenom den kompakta dimma som parkerat sig över Tjörn i nästan fem dagar. Fukten i dimman har gjort asfalten såphal och dagarna kortare än vad de egentligen är. Men som alltid när solen badar klipporna i mjukt eftermiddagsljus är allt förlåtet…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Då känner jag mig lika lycklig som jag känner mig deprimerad, väderhånad och rentav kränkt när landskapet runt omkring mig bara visar upp nyanser av smutsgrått. Som häromdagen på väg hem från Hällevadsholm, alldeles i närheten av Dingle;

img_7333

Huset längs med gamla Rikstvåans (ersatt av E6:an)  sträckning har för länge sedan lämnat sina glansdagar bakom sig, för här åker inte någon längre förbi som inte bor eller arbetar i trakterna och hos dem finns förstås inget behov av en vägkrog som ett välkommet stopp på en lång resa. Annat var det säkert förr, innan E6:an blev modern, snabb motorväg långt borta från Hällevadsholm.

riksvag-2

Av storleken på den forna restaurangen att döma, var det säkert en gång många som stannade just här. I Murviel funderar vi över om inte en ringled runt den gamla cirkuladebyn vore att föredra. Trafiken genom byn är stundtals ganska besvärande men det är ändå inte en by som lever på att vara genomfartsled med blomstrande verksamheter som gynnas av de många bilburna besökarna. I jämförbara grannbyarna Cessenon och St Chinian utnyttjas däremot det faktum att trafiken går genom byarna och här finns både fantastiska marknader, liksom affärer och restauranger.

IMG_5648

Marknad i St Chinian

Frågan är vad som är bäst; skulle Murviel vinna eller förlora på att slippa dundrande trafik mellan husväggarna? Om småorterna längs med gamla rikstvåan/E6:an är bra jämförelsematerial, så blir svaret att trafiken är bra och att de små orterna alldeles somnar in och glöms bort om trafiken tar en annan väg.

Inte vet jag. Men med ett kreativt sinnat maireri tror jag att det skulle kunna bli precis tvärtom.

IMG_8976

14 juli på Taverne de Léa (här 2015)

En mysig uteservering på torget utanför Le café Nouvel och en annan på torget utanför gamla sportbaren vore inte omöjligt.

... och Petetasyra utanför Café de la Paix

Petetasyra utanför Café de la Paix 2012

Torghandel som fortsätter in i gränden på familjen L:s gata mot parkeringen mitt emot deras dörr skulle också fungera, om inte biltrafiken runt byn krävde så mycket plats.

Familjen L:s vackra gata i kvällsljus

Så där går tankarna fram och tillbaka när helgen ger dem fritt utlopp. Så kan ett fult och gistet hus invid en gammal landsväg i ett dimmigt Hällevadsholm skicka iväg tankarna till Murviel, trots att det enda de två byarna eventuellt har gemensamt är trafiken. Bakom vindrutetorkarna på väg hem från ett av mina tre uppdrag i fredags slogs jag av kontrasten och av det faktum att det där fullständigt jämngråa dag ut och dag in inte går att jämföra med trist väder i södra Frankrike. Och jag slogs av att det ger mig rysningar. Obehag.

Men huset på ön är ombonat, mysigt och skönt att komma hem till. Vi är igång med renoveringar igen, efter några månaders uppehåll. Innertrappan har äntligen fått ledstänger och belysning,

img_7296
img_7337

och på utsidan finns ordentliga utelampor. Nu är även bygglovsansökan för utbyggnad av altanen och en ny utetrappa delegerad till en mer kunnig person än vi själva och vi kan förhoppningsvis snart sätta punkt för renoveringarna i tjörnhuset.

I Murviel handlar det närmast förestående större arbetet om infarten bakom den rostiga järngrinden.

Idag kom devisen.

Det blir dyrt.

För dyrt, åtminstone nu. Vi får diskutera fram en billigare lösning eller vänta lite, spara och fylla på renoveringskontot. Det vore skönt att få det gjort men det är inget krisläge. Tålamodsträning får vidta. Inte min bästa gren, skall erkännas, så vi får se hur det går.

 

 

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Stunder att minnas när novemberdimman belägrar ön

14 måndag Nov 2016

Posted by murvielklotter in Murvelhuset, Renoveringar

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Domaine de Ravanès, Ikeakök, Knottens Gård, Maison Vieussan

Det är tofflor på fötterna. Tända stearinljus precis överallt.

img_0770
img_0772

En brasa i kaminen. Rödvin från Ravanès i glaset. Det senare har en hint av vinäger över sig, eftersom det blivit över efter helgens middag med lammracks från Knottens gård utanför Uddevalla. L är i Oslo, hunden har borrat ner sig i en filt i sin favoritstol och utanför regnar det på tvären igen. Dimmigt är det också. Både lilla jycken och jag vet att kvällsdrillen närmar sig men vi förtränger detta trista faktum. Kan man ha kattlåda för hundar, undrar jag? Alltså bara när vädret är så här ovärdigt, menar jag? Inte annars. Inte i Murviel. Inte när vädret beter sig.

För precis en vecka sedan åt jag middag i Vieussan. Kvällen var sval efter en solig och ljuvlig novembermåndag. På vägen dit blev vi tvungna att att stanna på bron över Orbfloden för att fotografera Roquebrun, som i skymningsljuset var vackrare än någonsin.

roquebrun-by-night

Kjell Hansby knäppte bilden

Väl framme i Vieussan hade mörkret sänkt sig och av den vidunderliga utsikten såg vi inte mycket. Men vilket ställe! Ett sådant hus! Här har gäster avlöst varandra under hela säsongen men nu vilar både hus och värdpar. Att Maison Vieussan har en framgångsrik säsong bakom sig är inte svårt att förstå – de vet vad de gör, Gunnar och Lotta!

Kanske kan jag pricka in nästa års franskkurs med Franska Johanna just här i byn som klamrar sig fast längs med bergväggen ovanför floddalen? Får sätta lårmusklerna i hårdträning inför ett sådant äventyr, dock; bygatorna är branta och sätter trötta knän på rejäla prov men sådant är förstås bara nyttigt.

Planen bortom årsskiftet för egen del är annars att kunna arbeta mer flexibelt och jag är försiktigt hoppfull om att det skall kunna gå vägen. Våren skall användas åt att förbereda två verksamheter med planerad start hösten 2017. Skolrelaterat, förstås, och ännu så länge lite halvhemligt men jag skall inte vara en aktiv rektor i vår. Behöver jag nämna att planen då är att kunna tillbringa mer tid i Murviel…?

Till helgen kommer Åsa med jyckens släkting Aska och då blir det premiär för julbak i tjörnköket. Förra året var det överhuvudtaget inte aktuellt. Vatten till kaffet fick hämtas i ett trött spygrönt badrum och disken togs om hand i tvättstugan i källaren. Köket var i sitt värsta stadium av renoveringskaos och överallt stod flyttlådor, verktyg och annan bråte som en totalrenovering för med sig.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Men den som väntar på något gott…

Tjörnkök med...
Tjörnkök med…
murvielmat på väggen.
murvielmat på väggen.

… hittar sig själv ett år senare i ett hus med nytt kök, två nya badrum, nymålad fasad, ny tvättstuga, nya golv, nya ytterdörrar och med bara lite tapetsering och målning av lister kvar innan hela huset är genomgånget. Det är vansinnigt skönt. Jag kan titta ut genom nyputsade och nymålade fönster och njuta av månen (innan dimman rullade in, vill säga) utan att störas av skräp och bråte både utanför och innanför fönstren.

img_0763

Fast det vore ju synd att inte ha något projekt på gång och med en älskad dotter som ritat kök på IKEA och ett murvielskt kök, som under de år vi haft huset lappats och lagats utan att bli riktigt bra, så börjar det bli dags…

img_6274
Förberedelser...
Förberedelser…
img_6275

Planen nu är att den där ljuvliga dottern och jag skall bygga kök i Murviel tillsammans i vår. Med viss hjälp, förstås, men mycket av det på egen hand. Jag hoppas att inget kommer emellan. Jag hoppas att det isåfall inte blir jättemycket jobbigare än vad jag föreställer mig. Vi skall ha snickarbyxor, svettpärlor i pannan, skiftnycklar och skruvmejslar i fickorna och upprullade tröjärmar. På fötterna utslitna Birckenstocks, på fingrarna småsår och när solen fjäskat och kråmat sig länge nog, en lunch, en kopp kaffe eller kanske ett glas vin på verandan.

IMG_4417

Idealiserad bild?

Alldeles säkert.

Men vad gör väl det? Behöver sådana när novembermörkret parkerat sig.

img_0760

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Mörker och snöglopp men också Murviel!

05 lördag Nov 2016

Posted by murvielklotter in Inredning, Renoveringar, Väder

≈ 1 kommentar

Etiketter

brittsommar, garderober, Hotell Connect Skavsta, klädförvaring, Netflix, The Crown

Det är på riktigt november. Jag känner det i varje fiber av min kropp. Det värker en smula i lederna av kölden. Inbillar jag mig. Jag har tillbringat de senaste gråvädersdagarna i Stockholm, lyckligtvis tillsammans med idel solstrålar, så jag är alldeles uppiggad av det. Nu ikväll, utanför mitt skavstafönster, är kvällen klar, om än lite disig och kall men det snöar inte. Resan ner efter en stunds eftermiddagshäng med lillprinsen sniglade sig ut ur Stockholm men det var torrt på vägarna och jag kom fram till stamstället vid Skavsta flygplats i anständig tid och har hunnit med både räkmacka, ett glas vin och engelsk drottning på Netflix.

skarmklipp-2016-11-04-23-44-29

Imorgon bär det så äntligen av till Murviel för några dagar. Där blir det förvaringspyssel och ett besök på det blågula varuhuset för införskaffande av ny garderobsinredning till vårt sovrum finns med på programmet. Dörrar är beställda till både badrum och klädkammare men de är inte på plats ännu. Fast det blir bra när de väl är på plats, för då kan vi låsa om våra klädespersedlar och frigöra befintliga lådor och klädstänger för framtida besökare i murvelhuset.

Det är för övrigt mycket förvaringspyssel nu, både hemma på ön och i Murviel. Vår ö-hall har i månader varit samlingsplats för allsköns bråte, med en fullkomligt orimlig placering av husvillt vitrinskåp och en flagnande Moraklocka som fått maka på sig för alla böcker som flyttat in i huset.

img_0711

Det har inte spelat någon roll hur mycket jag än försökt plocka undan; det har sett stökigt ut ändå. Nu är det dessutom höst på riktigt och vinterskorna har fått flytta upp från källaren, trots att förra helgen bjöd på ett rejält sista sommarryck med ett vindstilla hav och en näst intill languedocskt blå himmel.

Havet låg alldeles stilla
Havet låg alldeles stilla
Öppen terrassdörr mot varm senoktobersol
Öppen terrassdörr mot varm senoktobersol
Work in progress...
Work in progress…

Då för en vecka sedan öppnades balkongdörren, och det ljuvliga vädret släpptes in medan jag gick loss på de nyinförskaffade hallgarderobspaketen. Jag borde förstås ha struntat i dem och istället tillbringat dagen utomhus men söndagstidningsrubrikerna braskade ominöst om kommande oväder,

Förra helgens rubriker...
Förra helgens rubriker…
...och dagens tips på Omni till alla som inte drar till Murviel.
…och dagens tips på Omni till alla som inte drar till Murviel.

och behovet av få ordning på hallen började kännas akut, så jag bet ihop och gick i närkamp med skruvmejsel, hammare och småspik som planerat.

Det tog som vanligt längre tid än väntat att få schabraken på plats och det hann bli mörkt innan jag kunde ta några kliv tillbaka och föreviga söndagsvärvet:

img_0718

Bakom garderobs- och spegeldörren döljer sig nu skohyllor, trådbackar och klädstänger, medan den förut så överbelamrade klädbetjänten frigjorts för besökande rockar och jackor.

Sommarvärmen skall ha lämnat även Murviel innan jag landar imorgon men några vinterskor med dubb lär jag åtminstone inte behöva och inte heller någon dunjacka. Behovet av förvaring av ytterkläder är inte riktigt lika stort där som på ön och därför planeras ingen förstärkning på det området i murvelhuset. Den lilla herrbetjänten har hittills fungerat alldeles utmärkt. Nedfraktade jackor har allt som oftast blivit hängande där tills det blivit dags för hemfärd igen.

tamburmajor

Har jag en smula tur, kanske anoraken får stanna kvar på herrbetjäntkroken när jag ger mig ut i murvielvimlet även denna gång.

Vi får se.

Jag kommer att vara ohemult nöjd över mina dagar i murvelhuset oavsett väderlek. Det är det som är det fina.

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Murviellängtan

10 måndag Okt 2016

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Inredning, Min franska trädgård, Murvelhuset, Reminiscenser, Renoveringar

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Åhléns, badrumsdörr, Bertrand, bignone, fransklektion med Johanna Carlsson Mård, Ica Maxi

Det sägs att det för tillfället råder tre årstider i Sverige; vinter i norr, höst längre söderut och sommar i sydost. Där jag befinner mig behöver jag inte längre fundera på om jag behöver ta på mig jacka. Utan en sådan är jag redo att huttrande krypa in i skinnet ett extra varv. Jag har varit en snabbtur till Stockholm, träffat ett sjukt litet barnbarn, hämtat en son och svängt förbi Värmland på vägen tillbaka till ön. Det gäller ju att upprätthålla ryktet om att vara en sådan som inte klarar att hålla sig still på samma plats särskilt länge åt gången.

Söndagen har redan övergått i måndag, jag och son sitter och väntar på debatt nummer två mellan Trump och Clinton och därefter väntar sovmorgon, lång frukost och ledig dag hemma. Sånt gillas av nattugglor som jag.

Vår gata sover, liksom hunden och hennes husse. Jag far i tanken iväg till Murviel medan jag väntar på att debatten skall börja. Bertrand har hört av sig med nya trädgårdsidéer och undrar entusiastiskt när vi är på plats igen, så att han kan berätta och visa. Bignonen – planterad av samme Bertrand – på framsidan är magnifik också när den inte blommar och den får hållas efter rejält för att inte alldeles ta över trappan på framsidan:

img_0660
img_0661
img_0662

Det är snyggt jobbat av plantan som bara var en tvärhand hög våren 2014…

10168479_10152402997208420_441394024_n

Det blir en långhelg ner med sista skavstakärran för säsongen i början av november och jag längtar efter att få vakna av lövverkssilad sol genom sovrumsfönstret.

img_5905

Sen kan det förstås vara så att det redan hunnit bli såpass sen höst att solstrålarna inte riktigt klarar att leta sig in. Fast jag kan leva med det också. Det är troligt att det så långt lidet på hösten mer kommer att handla om kurande inomhus, förutom mitt på dagen om solen är nådig. Optimisten i mig har i år valt att hålla igång poolen ända in i november och med värmepumpen igång. Kanske kan det bli ett aldrig så litet dopp men jag gör mig inga illusioner om ändlösa lata timmar i en solsäng. November är trots allt höst också i Murviel, även om skillnaden mot vår höstkulna ö ändå är nog så stor.

Jag insåg när jag försökte bildblogga om husets insida i början av september att jag nästan inte fotat inomhus alls den senaste tiden. När jag var nere sist bestämde jag mig därför för att råda bot på det och for omkring med kameran för att få bilder ur olika vinklar som stöd för minnet när fortsatta arbeten skall planeras. Fönstren är ju äntligen omhändertagna och så småningom skall väggarna i det stora rummet fräschas upp men det får vänta ett tag till.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Först skall nämligen badrummet intill vårt sovrum få en dörr, liksom den lilla klädkammaren till höger om badrumsöppningen. Carrelaget i badrummet är ganska fläckigt och den vägghängda toaletten kan kanske snart behöva monteras ner och monteras tillbaka igen, eftersom vi misstänker att det läcker från cisternen bakom kaklet. Vi misstänker ingen fuktskada där ännu iallafall men det kan ju bli…

Det vore synd om vi skulle bli tvungna att renovera ett badrum som vi tycker är alldeles perfekt som det är, så vi håller koll och avvaktar.

img_5937
img_5943
img_5941

Nåväl – det är inte bara praktikaliteter jag tänker på när tankarna flaxar söderut mitt i natten. Jag funderar till exempel på om gräshoppan som beundrade bilden på Bertil min sista dag i huset häromsistens har överlevt. Jag kunde ju ha hjälpt den ut till grönskan innan jag stängde fönsterluckorna istället för att lämna den åt sitt öde i det stängda huset. Kan inte förstå nu hur jag kunde vara så grym; risken att jag skall få ta hand om ett gräshoppelik när jag kommer tillbaka är ju liksom överhängande.img_5922

Jag tänker också på min franskstudieverkstad ute på terrassen och på att mer inspirerande än så blir det inte…

img_0651
img_0652

… eller så tänker jag på den mörka kvällen nedanför sovrumsfönstret och på hur vi skall ordna med ljussättningen i trädgården. Ljusslingan från Åhléns blev en bra början och fler sådana skall det bli när tonnellen är på plats.

img_5918

Stegen i grusgången har jag smålett åt med jämna mellanrum.

img_5944

Inhandlade på Ica Maxi, minsann.

De fyller ingen egentligen funktion men jag tycker om att tänka på dem och på hur glödheta de blev i solen i somras. Ingenting för bara fötter, var det en och annan som blev varse! Vi får sätta upp en varningsskylt nästa sommar.

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …
← Äldre inlägg
Nyare inlägg →

Translations

These are automated translations which are very far from perfect but they may give you a general idea. I take no responsibility for any of the inevitable errors!

  • English
  • Français
  • Español
  • Deutsch
  • Português
  • Other languages

Murvielväder

Murviel-lès-Béziers
Detaljerad prognos

Senaste inläggen

  • Snart är det jul igen
  • Nakna träd och längtan
  • It takes a village…
  • De sista skälvande murveldagarna…
  • Mellandagar …

Besöksstatistik

  • 391 844 träffar

Tidigare inlägg

Kategorier

Murviel

advent Air France apéro Av jord barnbarn Bertil Betraktelser från hemmahorisont bignone bygrannar Béziers canicule carrelage claystone D'Oc d'or distansjobb flyttbestyr Förberedelser garde manger Heidelberg Hunden i Frankrike hus i Languedoc IKEA Jul köksrenovering La Maison Hansby Le Café Nouvel Maison de deux murvellängtan Murviel murviellängtan Murviel lès Béziers Norwegian orage poolliv Resor roadtrip Roquebrun Ryan Air Tjörn äggoljetempera

Bloggar jag följer

  • Annika Estassy Lovén
  • Att leva i Languedoc
  • Brev från Servian
  • Franska sydkusten och andra kuster
  • Freedomtravel
  • French Word a Day
  • Hus i Frankrike
  • Kors och tvärs
  • Mellan skånsk mylla och fransk terroir
  • Min franska blogg
  • Miras Mirakel
  • The Good Life France

Bra boenden

  • Chez Amis B&B i Saint Nazaire de Ladarez
  • D'Oc d'Or Chambres & tables d'hôtes
  • La Belle Vue
  • Maison Vieussan

Husmäklare

  • Hus i Languedoc
  • Sydfranska fastigheter

Gör som 59 andra, prenumerera du med.
januari 2026
M T O T F L S
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  
« Dec    

Arkiv

  • december 2025
  • november 2025
  • september 2025
  • juli 2025
  • juni 2025
  • maj 2025
  • april 2025
  • februari 2025
  • januari 2025
  • december 2024
  • oktober 2024
  • september 2024
  • augusti 2024
  • juli 2024
  • maj 2024
  • april 2024
  • mars 2024
  • februari 2024
  • januari 2024
  • december 2023
  • november 2023
  • oktober 2023
  • september 2023
  • augusti 2023
  • juli 2023
  • juni 2023
  • maj 2023
  • april 2023
  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012

Senaste kommentarer

  • Anonym om Nakna träd och längtan
  • murvielklotter om Mellandagar …
  • Anonym om Mellandagar …
  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Blogg på WordPress.com.

  • Prenumerera Prenumererad
    • Murvielklotter
    • Anslut med 59 andra prenumeranter
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Murvielklotter
    • Prenumerera Prenumererad
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Läsare
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d