Så var det klart. M. Pinot från Soft’eau har varit här och i dallrande hetta installerat inte bara en, utan två adoucisseurer; en för vattnet som går in i huset och en för vattnet i poolhuset.
Klicka på bilden för att komma till hemsidan med information om systemet!
Vår installatör anlände punktligt precis när middagshettan satte igång och dök meddetsamma in i garaget med den första adoucisseuren alldeles där vattnet kommer in till huset och tomten.
M. Pinot från Soft’eau
Raskt installerades de två tuberna med mjukgörare och behållaren för de salttabletter som skall rena mjukgörarna i tuberna med jämna mellanrum. Systemet, som är helt mekaniskt, kräver ingen elektricitet och sköter sig helt och hållet självt. Service kan behöva göras någon gång ibland men enligt vår väl insatte Agent General i byn, så skall det inte behövas här, där vattnet som passerar systemet är rent och bra.
Två behållare arbetar växelvis och renas med…
…salt. Ca en säck om året hälls i en behållare
… och så läggs locket på.
Kärlen töms när behållarna rengör sig själva
De två behållarna arbetar växelvis och behöver med jämna mellanrum – fast inte så ofta – tömma sig och då är det ju tur att garaget har en gammal vask kvar från den tid då det alls inte var något garage, utan en cave för vinproduktion.
När bostadshuset fått sin mjukgörare, hastade M. Pinot upp till poolhuset och installerade nästa eleganta lösning för vattnet där. Den är förstås mindre, eftersom mindre mängd vatten passerar förbi mjukgöraren här men principen är densamma.
Blått till vänster = mjukgöraren arbetar…
… rött till höger och mjukgöraren av avstängd
Den lilla burken, som är en renoverad, begagnad adoucisseur, är på hjul för att det skall vara lätt att komma åt och fylla på salttabletter.
Medan vår installatör arbetade, gassade solen, cikadorna toksjöng och temperaturen i poolen steg med ungefär en grad i timmen. Jag var inte avundsjuk på honom som var tvungen att ligga på knä under vår köksbänk men han var vid gott mod och berättade hela tiden vad han gjorde och hur det fungerar. Jag blev så fascinerad att jag inte såg hur solen flyttade sig och började steka min iPhone, som jag hade lagt i skuggan innan jag nyfiket började iaktta arbetet som fortlöpte under köksbänken:
Telefonen fick värmeslag
Nu har vi så äntligen mjukt vatten – vi har gått från ett dH-värde på 40 till ett värde på 6,5-7, så skillnaden är avsevärd. Enligt M. Pinot kommer kalkavlagringarna i både rör, på duschväggar, kranar och hushållsapparater att successivt avkalkas med hjälp av det nya mjuka vattnet. Det låter nästan för bra för att vara sant, så självklart tänker jag hjälpa det på traven med såpa, skurborste och andra avkalkningshyss. Blir ju hur bra som helst.
Så här långt är vi supernöjda. Vi ringde Soft’eau för mindre än en vecka sedan, hade en offert inom ett par dagar och nu är det installerat och klart. Sådan effektivitet är det bara att buga och tacka för.
Och jo, det pratades så bra engelska att jag inte heller denna gång fick öva min tragglande franska. Glöm alltså ryktet om att ingen i Frankrike pratar engelska – det stämmer helt enkelt inte längre.
En korg till fick jag med mig också – måste ju ha något att lägga baguetterna i 
och sedan nåddes målet för morgonens snabba torgtur – ståndet med dukarna. Igen. I söndags införskaffades en kraftig bomullsduk med mjölsäcksinspirerade ränder på: 
250×150 meter skulle den mäta men det gjorde den inte. Med hem följde istället den mindre storleken 
och jag blev en smula irriterad och bestämde mig därför för att göra ett nytt försök och få med mig rätt storlek hem istället. Det hade jag ingenting för. De större dukarna var slut och försäljaren berättade animerat hur oerhört populära de varit förra söndagen, så jag köpte en liten till istället. Skall sy ihop dem vid tillfälle, tänkte jag.
Murvielklotter 